tisdag 18 januari 2011

Kortison

I dag är den fyra dagar sedan jag började min kortisonkur. Jag tycker nog att jag mår lite bättre. Jag vill i varje fall gärna tro det. Jag känner mig rastlös och det måste väl bero på att jag är piggare eller hur?
Tyvärr sover jag ännu sämre med kortison, hur nu det kan vara möjligt. Jag får tyvärr bara ståpå kortison i veckor så innan dess ska jag har träffat min doktor och planerat behandlingsmetod. Det gruvar jag mig för. Mycket.

Jag riskerar inte mitt liv genom att inte ta cellgift, jag riskerar "bara" min livskvalité, min kropp. Det känns som att jag måste välja mellan att leva nu eller sen. Fast det är klart...jag har ju varit utan sen i sommar och nu de senaste månaderna har jag definitivt inte haft någon livskvalité att skryta om så det borde inte kunna bli så mycket värre med cellgiftsbehandlingen.

Äh, jag bara funderar lite.

3 kommentarer:

annelie sa...

Hej
Vad är det för cellgiftsbehandling du pratar om? metotrexat eller något annat? Har själv Psoriasisartrit och står på Humira- har hjälpt mig jättebra. Åt metotrexat under några år men fick sen biverkningar så jag fick sluta.

Anonym sa...

Hej jag har också psoriassisatrit och äter metotrexat sedan 10 år har tur att det funkar och kan jobba heltid och leva ganska normalt om än ett lite tröttare liv
Hoppas att du får sluta med.... kortison funkade dålit på mig och man blir ju inte vackrare av det...:)))) ha det så bra Åse

Sister Moonshine sa...

Vet du, kortisonet jag fick i samband med cellgiftsbehandlingarna gjorde mig alltid sömnlös. Det är vanligt med rastlöshet och oro.

Men, det som hänger i taket i onkologhuset vet jag inte. Jag brukar titta och fundera men har inte löst problemet. Nån slags raket kanske? För visst är det nån som sitter i den där grejen? Haha. Jag ska kolla det när jag är där nästa gång.

Kram

/Åsa