Upp och ned

Ibland går livet upp, ibland ned. Sen i februari har det varit mest ned och därför har jag inte orkat vässa pennan. Vem orkar för övrigt läsa en massa gnäll av en självömkande, tjock reumakossa?

Men upp och ned var det med far och flyg, det är något helt annat.

Vi och ett par vänner åkte med Fjällflygarna till Tjäksas topp.

I snöblandat regn börjar vi gå nedför, det första jag gör är att halka och glider med ena foten under en sten, fraktur hann jag tänka men det gick bra. 

Efter 20 minuter slutade det regna och solen bröt fram.

Skönt att vara framme vid Bäverholmens värdshus. Åt god mat och drack gott vin innan båtresan tillbaka till Adolfsström.

Det var en superfin tur men jag vet inte om jag gör den igen. Har sen dess haft fruktansvärd träningsvärk men också gruvlig värk i lederna. Stapplar fram på kryckor i den mån jag rör mig alls.

Ha det bäst!

Cupcakes

Har hittat ett bra recept som jag modifierat lite, alltså tar jag åt mig all ära.

Cupcakes med frosting ca 8 st

4 ägg
1 dl sukrin
150 g smält smör
1 dl vispgrädde
100 g turkisk yoghurt
2 ½ dl mandelmjöl
½ dl kokosmjöl
1 msk fiberhusk

Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa Sukrin och ägg poröst. Tillsätt smör, grädde och yoghurt. Rör samman de torra ingredienserna och blanda ner dem i smeten. Häll i formar och grädda i 25 minuter.

Frosting
100 gr philapelphiaost
1 dl sukrin melis
Valfri smaksättning, bäst tycker jag om citron. Garnera med bär.

Renkalvmärkning

Renkalvmärkningen drog igång efter midsommar. Jag som inte är så fräsch har orkat vara med på en men å andra sidan så var den i Veddiklida. Vanligtvis, i flera års tid, har jag knappt gått till brevlådan. Jag tänkte att jag omöjligen kunde ta mig dit men ville försöka. Vi körde till Aistop i varsin bil så att jag kunde gå hem om jag inte orkade gå hela vägen.

Tur som en tokig var jag dåjag fick skjuts med motorcykel upp. Måste bara påpeka att det inte var lätt att varken åka eller köra i stenskravel och över blöta myrar.

På hemvägen skulle jag gå vilket jag trodde var omöjligt. Jag tog steg för steg, tjask tjask, över än oändligt lång myr och över nästa och nästa myrar. Jag tänkte: jag orkar ett steg till. Det blev många och långa vilor efter vägen och jag hade frukstansvärt ont i ryggen, höfterna och fötterna men  ned kom jag till slut...några timmar efter Emil och Klara. Vilken glädje och lycka! När jag kom fram till bilen var tröttheten som borta och jag kände mig hög!

Veckan efter har jag betalat dyrt men det var det värt! ....fast jag gör aldrig om det igen....

Ha det bäst!

Jag lever och andas fortfarande

..och så gör min jycke fast jag blev lite orolig härom veckan. Han började må illa och kräktes kopiösa mängder blod. Jag ringde till veterinären som tyckte att jag genast skulle åka med honom till Piteå. Med tanke på allt blod han kräkts borde han vara väldigt anemisk och medtagen. Han var pigg och framför allt hungrig.

När jag står och velar om jag ska åka till veterinären ringer min man och jag berättade vad som hänt. Hm, det kunde bero på att han rensat frysen, sa han. Jaså, tänkte jag men fick ändå inte ihop det för hittills har jycken inte kunnat forcera soptunnan. Det visade sig då att min käre make lagt allt han städat bort på golvet nedanför frysen, där lång bland annat 6 liter blod i petflaskor och några ruttna fiskar. Vid närmare undersökning kan jag konstatera att en petflaska är lättöppnad för en hungrig hund.

Trevlig midsommar!

Jag lever

Jag andas, alltså lever jag, Jag tänker inte tråka ut någon med hur jag mår. Vad ska jag skriva då? undrar jag. Det har inte hänt något värt att skriva om. Eller, jo, jag har tagit fram och premiärkört motorcykeln.

Jag ska byta tillbaka till mina gamla packväskor  De är små, rymmer max en snusdosa och en plånbok men de är så mycket snyggare än de här rejäla från Biltema.

Det har varit kanonfint väder i helgen men på grund av hur jag mår, som jag inte tänker gå in på, så orkade jag knappt vara ute. Planterade en blomma, in och vila, plantera nummer två, in och vila och så vidare. 12 blommor blev planterade. Idag regnar det och jag kan med gott samvete vara inne och dammsuga.

Ha det bäst!

Före men inte efter

Jag hade ju så svårt för att fota mig själv baklänges så jag bad frissan ta ett kort. Såe, så här såg jag ut kl 13.00.

Nu är i alla fall maken oroligt nyfiken på hur det blev. När jag lämnade frissan var jag helt ostylad i håret. Hon blåste det bara torrt och så fort jag ser en hårblås blir mitt hår som Ronja Rövardotters. Alltså, det blir ingen efterbild.

Ha en trevlig Valborg!

klipptid

Det är år och dagar sen jag klippte mig senast och det syns. Håret är otroligt slitet. Å långt. Det måste vara en kvarvarande cellgiftseffekt. Jag har pratat om det förut men nu säger jag det igen, när jag fick cellgift tappade jag enorma mängder hår. Grovt gissat satt en fjärdedel kvar på huvudet och det sitter envist fast. Jag har aldrig förr i hela mitt liv haft så här långt hår.

Jag försöker att fota eländet men det går inte så bra. Det får bli en före och efterbild i samband med klippningen som jag ser fram emot. Maken bävar, han gillar långt hår. Problemet är att jag alltid har det i en knut i nacken och ser därför ut som en pingstvänstant från 50-talet. Jag vill ha en pigg och glad frisyr.

Ha det bäst!

Här händer inte mycket

Senaste veckan har det varit plusgrader både dag och natt. Jag gå omkring och hyperventilerar när jag ser hur det töar. Vi som hade så fint skoterföre, nu är det bara sörja och vatten. Idag snöar det och det känns mycket bättre, nu vill jag också har -25 grader nattetid så är jag nöjd.

Valborgs helgen har vi tänkt åka upp till fjälls för att få suga på sista vinterkaramellen. Månaden Maj är inte så trevlig här, smutsiga snöhögar, gyttja på uppfarten och gårdsplan. Dessutom....det som göms i snö kommer upp i tö och det är förvånansvärt mycket grejer.

Ha det bäst!

Jo men just det....

Härom dagen skulle jag iväg en snabbsväng. Eftersom plogningen av vår väg har varit kraftigt eftersatt även detta år så var det väldigt mycket snösörja på vägen. Känns som att köra i en lungsjuks spottkopp, ungefär. När jag nästan är hemma börjar bilen att glida i sidled. Jag snurrar hejvilt på ratten åt olika håll men den bara glider i sidled ner i diket. Kom osökt att tänka på "Prästens lilla kråka skulle ut och åka vvvvvvv en slank han dit och en slank han dit och en slank han ned i diket.

Snabbspolning av veckan som varit: Onsdag, Veddiklida, torsdag, till tandläkaren för att dra ut tanden som plågat mig sen i maj. Det var inte roligt kan jag säga. På fredag åkte vi till Skellefteå och var på scrapbookingträff. Det var tänkt att jag skulle åka hem på söndagen men jag orkade helt enkelt inte släpa mig ut till bilen så det blev en natt till i Schtaan. Tisdag och onsdag var jag helt slut, ägnade de dagarna åt att fylla på energinivån lite.

Idag orkade jag följa med en bit på renflyttningen och det var så roligt!

Ha det bäst!

Kåtan i Veddiklida

Ytskikten på kåtan är renoverade på gammaldagsvis. Balkarna är orginal och där kan läsa initialer, namn och årtal på de som vågade vandalisera kåtan. Min morfar var en av de som vågade och det är jag glad för.

Jag och två väninnor var där och övernattade för ca tre år sedan och det var supermysigt, förutom regnet då.

Själva renjälan håller på att rasa ihop och den ska renoveras i vår/sommar.

Ha det bäst!

Ledig vecka

Maken är ledig hela veckan och vi har gjort det mesta och bästa men också det värsta av tiden. I onsdags åkte vi upp till Veddiklida något som jag velat i flera, flera år. Jag har bara varit där på sommaren förut men ville se mer och man blir tveklöst mer rörlig på skoter.

 På torsdagen for jag till tandläkaren och drog ut tanden som besvärat mig i snart ett år. Jag förberedde mig för värsta tänkbara scenario men hoppades på att bli glatt överraskad och känna "det gjorde inte så ont som jag trodde". Så blev det inte riktigt, det var mycket värre än jag trodde.

Jycken blev lämnad hos grannen när vi for till tandläkaren, nu ska vi till Skellefteå och Zorro vill verkligen följa med.

Ha det bäst!

Feber och tandvärk

Igår låg jag hemma med tandvärk och feber. Jag var kollorysansvärt rädd att ha fått en infektion i käkbenet. Har de senaste veckorna fått höra flera historier om pulpit som spridit sig i käken, den ena historien värre än den andra. Jag strutsade och bestämde mig för att febern kommer från min envisa förkylning och inget annat.

Idag har jag nog ingen feber och tanden känns mindre ond så jag hade nog rätt, peppar peppar. Istället för att ligga inne och frysa med dubbla tjocktröjor, täckbyxor och dubbla täcken så ska jag glida in i skoteroverallen och fara på en fisketur.Jag står för turen och maken för fisket.

Ha det bäst!

Det här med hemma-SPA..

Det blev inte så lyxigt med hemmaspa som jag tänkt mig. Från början när jag vaxade benen gick det rätt bra, vid andra remsan började det krångla med kallnande vax, vaxet satt kvar på benet istället för att följa med remsan. Det droppade vax på golvet och i soffan. Mina fingrar (och ben) var helt nedkletade med vax.
Blev tvungen att ta en dusch för att bli av med allt klet och då passade jycken på att sno min plats. Nu är jycken rätt tovig av allt vax och soffan ser mer ut som en pälssoffa än en tygsoffa.

Jag ser i alla fall inte ut som ett skogstroll längre. Det mesta, eller ja, kanske hälften av hårstråna är kvar så nu liknar jag en skabbig räv. Hoppas att jag inte råkar ut för någon olycka så att jag måste till doktorn och visa benen.




Ha det bäst!

Vargen värderas högre än samerna

På fb pågår ett upprop: "stand with the maasais" i deras kamp mot att bli förflyttade till förmån för betalande lejonjägare. Klart att vi delar den statusen, någon tvångsförflyttning av maasaier vill vi inte ha.

Att samer blivit tvångsförflyttade i Sverige verkar få reagera mot. Att renbetesområderna krymper ooch genomfars av vägar, järnvägar, stadsförflyttning, gruvnäring, vindkraftverk etc reagerar ännu färre mot. Detta tillsammans med rådande rovdjurspolitik innebär att renskötseln snart är utrotad och det vill vi väl inte, eller?
Läs och begrunda: Vargen värderas högre än samerna.

SPA

Även om man bor i Lervik vill man ibland ha lite lyx och inte bara känna sig som det skogstroll man egentligen är. Därför har jag tänkt vaxa benen på mig själv, alldeles själv. Jag har värmt vaxet och rivit remsor av ett gammalt lakan. Nu återstår det bara att applicera vaxet och sedan rycka bort det med hårstråna och dess rötter. Mmm. Vad lyxig jag kommer att känna mig efteråt.



Ha det bäst!

Tomt

Så är påsken slut för i år. Alla gäster och även maken har åkt till kusten. Hm. Jag trodde att det också skulle bli skönt med tystnaden och lugnet som lägrar sig över hemmanet. Nog blev det lugnt. Och tyst. Tyst så att det dånar i öronen och jag står helt handfallen, vad ska jag göra nu?

Jag hade planerat vad jag skulle göra när jag blev själv hemma. Jag skulle lägga mig i soffan med en imaginär paraplydrink och njuta av tystnaden, jag skulle plocka fram min pysselgrejor och pyssla lite, jag skulle läsa boken jag längtat efter att få sätta tänderna i. Vad gjorde jag då?

Jag satte mig i soffan och stirrade i väggen. Så småningom kom jag mig för att sätta på TVn och såg ett avsnitt av Lyxfällan som gick i repris. Tjoho. Sen gick jag och la mig.

Idag har jag planerat att fara ut på en skotersväng med jycken som sällskap. Ska bara packa med yxa, renskinn, kaffe och en korvbit. Det blir säkert trevligt det med.

Ha det bäst!

Påskfirande

Här pågår traditionsenligt påskfirande för fullt i form av skoteråkning, pulkbacke, skoteråkning, pimpeltävling, skoteråkning, Barnens Vasalopp, skoteråkning, korvgrillning och skoteråkning.



Ha det bäst!

Glad påsk!

Tandläkarbesöket

Hängivna läsare minns att jag haft tandvärk sen i maj och varit på oräkneliga tandläkarbesök på fyra olika kliniker. Senast då igår när jag skulle göra en rotfyllning hos specialisttandvården eftersom jag har så trånga rotkanaler att vanliga verktyg inte ryms. De började med att ta bort den gamla fyllningen och jag kan bara konstatera att det doftade otvivelaktigt anaerobt. För ni lyckligt lottade som inte vet hur det luktar: det luktar otroligt äckligt, obeskrivbart.

De röntgade tanden, gjorde genomlysning, kollade i mikroskop i tanden samtidigt som de bände och bröt för att upptäcka frakturlinjer. De hittade flertalet såna, egentligen är hela tanden frakturerad faktiskt. Alltså blev det ingen rotfyllning utan han satte ny fyllning och jag ska nu kontakta folktandvården hemma och be dem dra tanden.

Jag är helt med på det, vi har gjort allt för att rädda den men det går inte. Då måste den ut och du fick rätt, Sonja. Jag har redan ringt för att boka tid, så långt allt väl men sen då? undrar jag. Hur ska de få mig att sitta kvar i tandläkarstolen när de tar fram tången?



Ha det bäst!

Nu sitter jag och laddar. I eftermiddag ska jag åka till Skellefteå för att därifrån ta den tidigaste bussen till Luleå där jag ska vara i gryningen. Hos specialisttandläkaren. Låter förfärligt dyrt och känns lika roligt som att byta däck på bilen fast värre.



Jag hoppas att det går fort för redan kl 13 går sista bussen hem. Billigt och bra, tycker maken. Stressigt tycker jag.

Ha det bäst!

Man ska aldrig göra sig till

Inför makens hemkomst bestämde jag mig för att vara kusligt huslig och på så sätt glädja honom. Vägen till mannens hjärta går genom magen, har jag hört. Såå, jag gjorde kåldolmar av kött som jag styckat och malat själv, husligt va? Sen separerade jag äggvitor som skulle stå framme över natten för att sedan användas till macarons.


 Så kom den efterlängtade maken hem men jag hade gått och lagt mig trött av alla hushållssysslor. Maken öppnar kylen och undrar vad det är som luktar (kåldolmar). Han tar fram tallriken med kåldolmar och konstaterar att de där kycklingfiléerna har börjat ruttna för länge sen och så kastade han allt i soporna. De åtta äggvitorna åkte samma väg. Man ska aldrig göra sig till.

Ha det bäst!

Men hä skull ja alldri ha sagt

Senaste året har vi varit utan plågan nr två. Plågan nummer ett är myggen men de blir vi väl aldrig av med, antar jag. Återstår då nummer två: hackspetten. Han är en riktig plåga men har som sagt hållit sig borta ända tills jag sa högt att Guuuuud, så skönt, jag har inte sett en hackspett på ett år. Dagen efter kom han. Å som han hackar.

Han väcker mig i gryningen och slutar inte förrän jag tappat konceptet och tänker strypa honom. Sen kommer han tillbaka och sitter helt ogenerat och hackar sönder stolpen till vårt fågelbord. Vi har innanfönster i köket som inte går att öppna utan att montera ned alltihop. Jag tror att han vet det, han ser så säker ut på att inte få en mortel i huvudet.

Maken som bara är här på helgerna tycker att han är fin och vägrar skruva ut innanfönstren. Jag är rätt säker på att jag sett en packe fönsterglas liggandes någonstans, det vore synd om de inte används, tycker jag. Maken är av en helt annan åsikt och gav mig onda ögat när jag kom på att man ju faktiskt kan kasta morteln genom fönstren när man  har reservglas liggandes.

Ovanför köksfönstret är sovrumsfönstret som inte har innanfönster. Det kanske är en bättre idé att tappa morteln från sovrumsfönstret och får hackspettsmordet att se ut som en olyckshändelse. Oj, hoppla, jag tappa morteln när jag stod i sovrummet och..eh..mortlade.

Ha det bäst!

Frieri

Maken kom hem igår efter en arbetsvecka vid kusten. När han kommer in ser han mig djupt i ögonen och frågar om jag vill vara gift med honom i 10 år till. Nämen, vafan, har du kört över skoterkälken, frågade jag. Öh, nej, det är tio år sen jag friade till dig idag och nu undrar jag om du vill vara gift med mig i 10 år till.

Jaa, sa jag, lätt förvånad och sen fick jag rosor och en flaska skumpa av samma sort som jag fick när han friade första gången.

Men nå äre väll ändå...!!!

Det är sportlov, solen skiner och det är underbart skoterföre. Jag har sovit ganska bra de två senaste nätterna och känner mig taggad till tusen, nu ska här sportas!! Det är bara det...att...

....mina fotleder är lite svullna. De går inte att böja och ryms definitivt inte i ett par pjäxor.

 §@£#$¤%&{'*

Ha det bäst!

Dagen efter stormen

Igår hade vi en REJÄL snöstorm. Jag ägnade dagen åt att vara inne men irriteras av ett smällande ljud, som om en dörr eller ett fönster stod uppe och slog i vinden. Trots idogt letande hittade jag ingenting som var öppet men mitt i letandet ringde min man och jag förklarade situationen för honom. Jahaja, ja, ja, jag glömde stänga elskåpet sist jag var hemma, sa han. Vattenfall har varit i det skåpet sen maken for så jag avfärdade den lösningen men efter ett tag gick smällandet mig verkligen på nerverna så jag gick ut för att kolla. Å jo, nog stod elskåpet öppet. I snöstormen. Det hade drevat in snö, var som en cementkaka med snö FULLA elskåpet. Jag försökte sopa ut det mesta men det hade ju som sagt drevat in i varenda springa. Hoppas att inte huset brinner upp när snön börjar smälta.

Dagen husmorstips: Kolla alltid om elskåpet är låst oavsett vem som varit där och rotat.

Ha det bäst!

Poff

Igår gick den sista av våra hela köksstolar sönder. Brak. Nu får det vara nog med det evinnerliga lagandet av stolar, tänkte jag, och brände iväg till Arjeplog för att köpa nya stolar. Jättefina är de och de var väldigt väl emballerade. När jag packat upp dem stod jag i ett hav av bubbelplast och pappkartonger.

Idag beslöt jag mig för att elda upp skräpet och de gamla stolarna. Vis av erfarenhet från förra sommaren tänkte jag inte använda bensin som tändvätska. När jag letat i en halvtimme efter något lämpligt hällde jag bensin på kartongerna som jag lagt i "bränntunnan" i alla fall. Jag tog på mig en mössa och drog ned den över ögonbrynen, ville inte förlora dem och luggen som jag gjorde i somras. Jodåsåatte...ni vet ketchupefekten? Först kommer ingenting, sen kommer ingenting men sen kommer allting. Så blev det när jag hällde bensinen i tunnan. När jag skulle tända på ställde jag mig på behörigt avstånd (30 cm) och kastade i en brinnande tändsticka. KAPOFF!! Vilka jäddra smäll och allt som jag lagt i tunnan flög ut. Jycken sprang ylande in och jag sprang runt och släckte brinnande föremål som fanns...överallt. Jag tror jag ska köpa ett lager tändvätska så jag har till nästa gång.

Ha det bäst!

Det blir inte alltid som man tänkt sig

När jag "skuttade" upp i morse var jag fast besluten att mala färdigt och koka äckelhundmaten. Efter en kopp kaffe på tom mage började jag att mala och mala. Å mala lite till. Solen sken intensivt genom det immiga köksfönstret och lockade på mig. Till slut gav jag efter och for ut med skotern, en liten runda på 8 kilometer. Stärkt av solsken och frisk luft kavlade jag upp ärmarna när jag kom  hem och skulle fortsätta med hundmaten så att jag nångång blir av med eländet. Men så blev det inte. Här var det strömlöst igen.

Jag ringde eldistributionsbolaget och klagade och de skickade ut en man snabbt. Det var tack och lov inte mina säkringar som brunnit utan någon av deras i nån transformatorstation som står djupt inne i skogen längs lågspänningsledningen, eller som vi säger: lyslinja. Jag erbjöd honom, lite på skämt, att låna gammel-skotern och efter en stunds plumsande kom han tillbaka och tackade ja till erbjudandet. Jag tipsade honom om att köra upp till vägen och sen ner i skogen för att slippa köra över vårt avloppsdike. Han var dock lika optimistisk som jag var i fjol och sa att "nå gå hä bra, bara jag tramp opp före". Ja ja. Efter en halvtimmes slit i diket kravlade jag mig dit för att hjälpa honom loss, hade all möda i världen med att hålla tand för tunga och  läpparna i neutralt läge. Slutet gott, allting gott....elller så inte.

När jag skulle backa in skotern under tak så fungerade inte backen, den gick helt enkelt inte att lägga in. Fronten på skotern stod inkörd (av mig) inuti en snöhög så enda vägen ut var just bakåt. &%#½§ Så ringde grannen och undrade om jag kunde följa och hämta en bil i "storstan". Ok, om du fixar backen på min skoter, sa jag. Bra byte, tänkte jag.


Allt gick som smort på vägen dit. Sen fick jag välja bil att köra hem och jag paxade lastbilen, vilket visade sig vara en bra val då växellådan på Mercan skar halvvägs hem. Det enda jag kunde tänka var: vilken tur jag har! Vilken tur att det inte var jag som körde den då jag tidigare fått skulden för att ha kört sönder turbon på den gamla lastbilen. Hur gör man förresten för att köra sönder en turbo?? Inte vet jag. Resten av resan blev lite av en mardröm då jag blev bogserad i den trasiga bilen med kopplingen krampaktigt nedtryckt i golvet, snösprut på rutan i den snabbt kommande skymningen. Att bogserlinan var 80 cm lång gjorde INTE saken bättre. Jag såg absolut ingenting. Tänkte på vad han fru sa häromdagen, gå aldrig med på vad han föreslår, fasiken att jag glömde det.

Nåväl, nu är jag hemma, jag har ström, jag har en hel skoter och inget direkt att klaga på.

Ha det bäst

Det är är min image, eller i allafall hur jag önskar att det skulle vara. Jag skulle hemskt, hemskt gärna vilja ha en massageutbildad hushållerska.

I torsdags var jag dock kusligt huslig, styckade två renar här hemma på köksbordet. Själv. Ivrigt påhejad av jycken, förstås. Jag har paketerat allt, malat det som ska malas, gjort hundmat på lever och annat oätbart samt kokat köttsoppa på ätbara soppben.

Just nu är strömmen borta. Men så tråkigt då, tycker jag. Då kan jag inte diska, inte dammsuga, inte tvätta, inte stryka. Jag kan heller inte koka resten av hundmaten som vi hittade i frysen men jag kan lägga mig i soffan och läsa en bok med gott samvete.

Ha det bäst!

Min kära tvättmaskin...

..vad jag saknar dig!

Befinner mig på rehab via reumatologen. När man är på rehab blir man inte inlagd på avdelningen utan bor på patienthotellet vilket innebär att man inte sjavar runt i landstingskläder utan i sina egna. Man använder också sina underkläder. Det är trevligt. Åtminstone första veckan.

Minnesgoda läsare kommer ihåg hur jag förra gången tvättade kläder med hårschampo i en sopkorg. Detta ville jag undvika den här gången så jag ringde två (2) gånger för att höra hur länge jag skulle stanna och då anpassa packningen efter det. Jag fick inget riktigt svar men en försäkran om att få låna tvättmaskinen. Packade då för en vecka.

Nu är jag inne på andra veckan och har använt alla mina underkläder. Jag får inte låna nån tvättmaskin och står nu inför följande tre val: Tvätta trosor med mitt Kevin Murphyschampo i sopkorgen, vända dem ut och in och använda dem ett varv till (uuurk!) eller ta bussen till stan och köpa nya. Som Hanna skulle ha sagt: Så Guds förbannat!!!



Ha det bäst och njut av era tvättmaskiner!

Gnnnn...!

Jag har varit och lämnat hunden hos några vänner som ska ha hand om honom nu när jag far på rehab. Det kändes väl sådär att komma hem igen till mitt mörka ensliga hus utan hund. Brolyset är trasigt, det är 200 meter till gatlyset så jag famlade mig fram i mörkret med dagens post, bilnyckel och husnyckel i handen.

Det här en bild på brogallret. Ser ni det lilla hålet i snön? Nähä, det gör jag inte jag heller men där nere under snön ligger nu min nyckelknippa. Jag börjar ångra att jag var så flärdfull att jag åkte iväg utan täckbyxor och riktiga skor.

Ha det bäst!!

P.S Thomas har helt riktig infrågasatt mitt blogginlägg, ställer man sig verkligen och skriver ett blogginlägg om man är utelåst? Nä, så här gör man: Om man är utelåst så tar man en bild, gräver sen fram nycklarna med guldsandaletten, rusar in, klär av sig det lilla man hade på sig, ställer sig under duschen tills varmvattnet tagit slut. SEN skriver man ett blogginlägg.

Nu är det fullbordat

Jaa, jag bestämde för att ta bort båda katterna. Sen dess har jag gått omkring med tom, stirrig blick men långt inne så tror jag att det var rätt beslut. ....men väldigt konstigt känns det.

Det var meningen att maken inte skulle komma hem i helgen utan ägna sig åt att göra nya lägenheten i ordning MEN sen så har det snöat mycket. Jag har "juckat" mig ut med bilen, minst en halv tim har det tagit att ta sig de 198 metrarna ut till stora vägen. Så kom det naturligtvis mer snö och då var det färdigjuckat. Istället har jag skottat, nej grävt, en stig till bilen. När jag äntligen kom ut till storvägen så bestämde jag mig för att inte åka nånstans innan Per skottat.

Jag har blivit ball, precis som Siepen och Martin Björk. Det är ballt att inte svälta ihjäl om maken inte kommer hem i helgen av nu okänd anledning. Jag längtar tills han lagae traktorn så att jag kan köra den för så här kan vi inte ha det och för övrigt så gillar jag inte Peter Siepen.



Ha det bäst!

Ångest!

Jag ska ta bort katterna idag. Ångest. Men jag börjar från början...Jag hade en katt, Fanny, och min mormor hade Bubben (det är min son som har valt det namnet). Allt var frid och fröjd. Sen brakade helvet lös, mormor blev sjuk och kommer inte kunna ha sin katt hos sig mer. Alltså har jag två katter som slåss hela tiden så att ljusstakar och alla min värdefulla antikviteter går i kras. Dessutom har de börjat kapp-pissa inomhus. Jag hatar lukten av kattpiss.

Igår har någon av dem, Fanny troligen, pissat i min garderob och det var då jag bestämde mig, nu ska de bort! Inatt började ångesten komma krypande och vid sextiden i morse satt jag och ojade mig. Ska jag verkligen ta bort båda? Fanny är ju så fin och vacker. Och mjuk. Bubben är, trots sitt namn, en ståtlig och vacker katt. Kelig och allmänt trevlig är han också.

Bödeln ska komma hit på förmiddagen, ska jag avboka? Gaaah, jag vet inte! Kan man inte ha kateter på katterna med urinpåsen fäst runt magen? Det vore ju en bra lösning.

Ha det bäst!

Bloggpaus

Jag har gjort en ofrivillig bloggpaus för att jag har varit och är fortfarande sjukare än vanligt. Det enda som jag skulle kunna skriva är recensioner på amerikanska dokusåpor men det vill ingen läsa. För er som mot förmodan vill läsa: de är urusla, kan ni göra annat än att hänga framför TV:n så gör det.

Ha det bäst!

Apropå pepparkaksgubbar

Och gula lussebullar, ku klux klan luciatåg, och negerbollar, nej, chokladbollar menar jag.

Dags för Sverige att ingripa!!

Ha det bäst!

En bild...

.....säger mer än 1000 ord.

Jag vill inte åka hem

Jag vill inte åka hem..

Jag vill stanna här!

Att vara sjuk är ett heltidsjobb både dag och natt. Att vara här för med sig en rad positiva saker som exempel: mycket mindre ont i lederna. Att vara här ger mig också en vitamininjektion då jag annars isolerar mig rätt mycket av den anledningen att jag inte orkar träffa ens mina bästa vänner.Hoppas att det inte sticker i någons ögon att jag är på ett annat ställe än min soffa.

Hotellet

Receptionen inuti

Receptionen på utsidan

Det är stor tantvarning på mig, jag har börjat använda parfym, älskar väskor och gillar numera leopardmönstrat. Vi åker på charterresa och lämnar inte hotellet. Fast det finns igen anledning till att åka någonstans för här finns ju allt och det är så vackra byggnader. Sa jag att det är förbjudet att hänga ut badkläder och blöta handdukar av estetiska skäl?

En seriös bloggare

Ha det bäst!!!