Jag har haft huvudvärk så länge jag kan minnas. Ofta. 5 dagar av 7, minst. Jag minns att jag var på diverse undersökningar redan i lågstadiet pga huvudvärken. Nu är jag så van vid att ha mer eller mindre huvudvärk så ofta att jag inte ens tänkt på det som något onormalt. Jag gillar det dock inte, nej, jag hatar det.
Nu äntligen har jag fattat att de flesta INTE har huvudvärk nästan jämt (tack, A-C) och jag beslöt att göra något åt det. Jag inventerade mormors medicinskåp och fyndade så nu har jag satt in mig själv på Seloken 50 mg x 2. Jag var lite orolig att mitt redan låga blodtryck skulle dimpa men jag känner mig ok. Ska fortsätta med 50 mg några dagar till och sedan höja försiktigt, tänker jag. Om det fungerar går jag till doktorn för att ödmjukast be om recept på Seloken. Hoppas att den jag träffar är lika förstående som min reumatolog...Så här var det nämligen, för att göra en lång historia kort, så hade jag haft ont i lederna och ryggen vid flera tillfällen och det höll i sig i ca 3 månader varje gång. Sent omsider tändes lyset och jag tänkte: reumatism. Inventerade jyckens medicinskåp och snodde hans Prednisolon och blev genast mycket bättre. Blev tvungen att berätta för reumatologen om det tilltaget och hon verkade tycka att det var bra, nu vet vi ju att det fungerar, sa hon.
Jag vill dock inte uppmuntra folk att tjuva medciner av mormödrar, jyckar, hamstrar eller kossor så: Don't try that at home.
Ha det bäst!
1 kommentar:
haha! å jag är glad att jag inte lyckats ta kattens p-piller istf MIN bltr-medicin (d dagar jag kommer ihåg den alltså)
Skicka en kommentar