NÄ, MEN NU SNÖAR DET IGEN!!!!!

Skönhetsproblem

Egentligen har jag stora skönhetsproblem eftersom jag har blivit både rynkig och fet de senaste åren. Det är dock för mycket att ta in så jag stuntar i det hela och fokuserar på detaljer. Just nu skärskådas och utdöms mina ben, eller rättare sagt huden på benen. Den är inte persikolen, mer som en kaktus med vattkoppor. Jag skulle vilja gå på nån form av skönhetsbehandling för det problemet. Vaxning är väl steg ett, antar jag, men hur får man bort alla vassa små prickar? Osthyvel?

Ha det bäst!

Söndag igen då...

Dags att skriva ett inlägg igen, känner jag. I veckan har det tinat otroligt mycket. Vi har nästan ingen snö kvar på gården, bara drivorna är kvar. Utspridda lite här och där står det skotrar som inte riktigt hunnit vara med i väderomslaget. Det känns roligt att snön försvinner men det känns inte roligt att titta ut. Det som göms i snö kommer upp i tö. Hur mycket grejer kan man sprala omkring sig under en vinter undrar jag. Strösslat ovanpå allt ligger diverse plastbitar som jycken har tagit ur soporna, ungefär med fem meters mellanrum. Så där lagomt för att det ska kännas meningslöst att gå och plocka upp för hand, men för långt emellan för att man vill börja kratta.

Krattning ja, som en ansvarsfull husägare ska man kratta på våren har jag förstått. Jag har dock för mig att jag läst nånstans (eller hört?) att det är bättre för gräsmattan att inte kratta. Man ska låta fjolårsgräset multna och bli gödsel till gräsmattan. När det gäller så bra påståenden är jag inte källkritisk. Jag sväljer det med hull och hår. Jag brukar köra över med gräsklipparen när marken torkat och det blir så bra så.

Annars har det inte hänt något i veckan. Alls. Jag har jobbat och varit trött, haft värk gnäll, gnäll, gnöl. Jag har haft en dip vad gäller jobbet. Från början tyckte jag det var fantastiskt roligt att börja jobba, sen kom dippen när allt kändes tungt och ...svårt. I veckan har det känts mycket, mycket bättre. Jag är inte euforisk som jag var i början utan har ett mer sansat förhållande till jobbet. Jag har väl börjat vänja mig helt enkelt.

Ha det bäst!

Surprise

Fick en mindre trevlig överraskning i sann söndagsanda. Jag hatar ju nämligen söndagar eftersom det är den dagen då mina nära och kära lämnar mig. Alldeles ensam i skogen. Vanligtvis händer det alltid någon katastrof av större eller mindre modell när maken är borta. Nu var han hemma och duschade när det plötsligt började spruta som en fontän ur vasken i köket. Ur avloppet alltså. Otroligt vidrigt. Snabbt och snärtigt avhjälpte han problemet och jag hoppas verkligen att det inte uppstår igen.

Annars har det varit en himla trevlig helg. I lördags var jag och barnen på en liten utflykt till Bergnäsdammen. Plötsligt bestämde vi oss för att köra till Bergnäsudden och turista lite.  Någon hade ställt en pinne mitt på vägen vid dammen, jag flyttade på den och körde över. På andra sidan var vägen helt oplogad, inte ens Land Rovern hade kunnat köra där. Kanske var därför som det stod en pinne mitt i vägen....

Jag har börjat städa ur min garderob, upptäcker att jag huuur mycket kläder som helst! Har börjat sortera vad som kan ges bort, vad som ska slängas och vad som ska sparas. Jag sparar mer än vad jag vill av sentimentala skäl. Kläder som jag upplevt så mycket i och varit så glad i och inuti är svåra att skiljas från. En del dyrare kläder sparar jag också utifall jag skulle bli smal igen. Tacka vet jag skor och handväskor, de växer man inte ifrån.

Ha det bäst!

Ingen förstår mig...

..och ingen orkar lyssna på mig. Så här är det: jag vill ha en båttrailer. Som jag nämnt tidigare är den vi har nu dålig på alla möjliga vis. Jag har varit ute och krälat i snön och mätat bredden på den, det var inte lätt eftersom den står halverst under snön och helt under båten, den är typ 2.80 bred. Eller 2.90. Det är för brett, T hävdar att om jag nödvändigtvis ska köra den till Norge så måste man stänga av riksväg 95 för mötande trafik. Det kanske man inte får. L tycker inte att jag ska prova ens eftersom trailern är obromsad och yadda yadda yadda vad fort det kommer att gå nedför Tjernfjellet. Maken sa för några dagar sedan att man kan hyra en båt i Norge också och sedan dess har han konsekvent vägrat både lyssna och prata mer om båtvagnar.

Jag däremot tycker att det vore festligt om man kunde ta med sig båten (förutom till Norge) ned till Höga Kusten och tuffa runt lite där. Sen tar man upp den och åker och hälsar på svärfar och tuffar runt i Mälaren. Hög mysfaktor på en sån resa, eller hur? En annan sommar kan man åka Göta kanal.

Hmm, man skulle kanske fråga Svrf om han kan bygga ut sitt garage lite så att vi skulle kunna vinterförvara båten där nere. Då blir det ju inte så långt till Göta kanal.

Ha det bäst!

120519

Det var riktigt härligt väder ute om man bortser från blåsten.

 Fick se åtets första kalv, alldeles nyfödd!

Fokus på våren

De senaste dagarna har det toktinat! Vi har en hel del snöfria fläckar på gården. Tänkte att vi skulle gå ned till sjön och grilla korv i morgon men..nja..snön räckte långt över stövelkanten så det blir nog inget av med det. I normala fall skulle vi tagit skotern men M är här med sin lilla valp och jag tror inte han är sugen på en skotertur. Grannen kom förbi i förrgår på skoter så det går absolut att köra, bara man vill.

Jag håller dock på att byta fokus från vinter och skoterkörning till sommar och båten. Grannen surrade om att ta med sig båten och åka över till Norge, det vill jag också, sa jag. Men det går visst inte för jag har en skitdålig båttrailer. Dels är det ett as till trailer som man måste dra med traktor, dels är visst lagren för kassa och jag minns inte vad mer fel det är på den. Jo, obesiktad förstås. Nu sitter jag här igen och önskar mig en ny trailer av tomten. Det gör inget om jag får den före jul, jag brukar ändå smygöppna paketen i alla fall.

Maken vill ha en husvagn men om vi köper en trailer så har vi ju en amfibiehusvagn har jag sagt. Det är ju mycket bättre.

Ha det bäst!

P.S. Har kollat på massa trailers men jag hittade ingen, INGEN vagn som tar båtlängder över 10 meter. Är inte det konstigt? Den ska gå att köra i 80 km/tim bakom bilen också, nämnde jag det?

Huvudvärk del 1486043

Jag  har haft huvudvärk så länge jag kan minnas. Ofta. 5 dagar av 7, minst. Jag minns att jag var på diverse undersökningar redan i lågstadiet pga huvudvärken. Nu är jag så van vid att ha mer eller mindre huvudvärk så ofta att jag inte ens tänkt på det som något onormalt. Jag gillar det dock inte, nej, jag hatar det.

Nu äntligen har jag fattat att de flesta INTE har huvudvärk nästan jämt (tack, A-C) och jag beslöt att göra något åt det. Jag inventerade mormors medicinskåp och fyndade så nu har jag satt in mig själv på Seloken 50 mg x 2. Jag var lite orolig att mitt redan låga blodtryck skulle dimpa men jag känner mig ok. Ska fortsätta med 50 mg några dagar till och sedan höja försiktigt, tänker jag. Om det fungerar går jag till doktorn för att ödmjukast be om recept på Seloken. Hoppas att den jag träffar är lika förstående som min reumatolog...Så här var det nämligen, för att göra en lång historia kort, så hade jag haft ont i lederna och ryggen vid flera tillfällen och det höll i sig i ca 3 månader varje gång. Sent omsider tändes lyset och jag tänkte: reumatism. Inventerade jyckens medicinskåp och snodde hans Prednisolon och  blev genast mycket bättre. Blev tvungen att berätta för reumatologen om det tilltaget och hon verkade tycka att det var bra, nu vet vi ju att det fungerar, sa hon.

Jag vill dock inte uppmuntra folk att tjuva medciner av mormödrar, jyckar, hamstrar eller kossor så: Don't try that at home.

Ha det bäst!

We Found Love- Lindsey Stirling- VenTribe

Maratonkvinnan

Maken kallar sin blogg lite skämtsamt för maratonmannen r/t att han ska springa ett maratonlopp. Jag hoppas verkligen att det bara blir ett för det där börjar gå mig på nerverna. Varför jag nu kallar mig maratonkvinnan är inte för att har, ska eller tänker springa nåt maraton. Nej, det är för att jag maraton sovit.



När migränen from hell klingade av somnade jag i soffan, tror att det var kring två-tiden på eftermiddagen. Vaknade några gånger för att gå på toan och peta i mig lite pizza. Ja, jag struntade i min diet, det tyckte jag att jag var värd. Somnade om och på kvällskvisten förflyttade jag mig till sängen där jag åter igen somnade som en stock. Vaknade 13.20 dagen efter. Alltså har jag sovit nästa ett dygn om man bortser från pisspauserna.



Ha det bäst!

Headache from hell

Vaknade i morse med obeskrivlig huvudvärk. Stoppade raskt i mig migränmedicin, alvedon och magnesyl.Två minuter senare kaskadkräktes jag. Det blev snabbt värre och värre, kändes som om huvudet skulle sprängas och jag tänkte att då dör man. Bra, då slutar det det iallafall att göra så vansinnigt ont. Jag dog inte fast jag gärna ville det just då.

Ringde mormor, lite oklart vad jag tänkte att hon skulle göra egentligen. Jag ville storgråta men då gör det ännu ondare, det vet jag. Mormor ringde akuten och de ville skicka ambulans, aldrig i livet, sa jag. Sen följde en längre diskussion om detta och jag vann, ingen ambulans. Så hörde jag att de sa till mormodern att hon skulle försökte övertala mig och sedan ringa igen.

Det finns flera anledningar till att jag inte ville åka ambulans.
* Jag var säker på att jag inte fått en stroke eller subarachnoidalblödning eftersom jag var RLS 1, orienterad x 3, hade inga andra neurologiska symptom. Var alltså ingen "Rädda Hjärnan Patient" = onödigt med ambulans.
* Var rätt säker på att det var migrän from hell och då finns det inte så mycket de kan göra i ambulansen så varför ska jag då åka med den?
* Tänkte tanken på hjärntumör då huvudvärken var lägesberoende men de opererar inte hjärntumörer i ambulansen, varför då åka med den? Nä, just det.

En stund senare (hade ingen tidsuppfattning) gick jag med på att åka taxi till sjukan för nu stod jag inte ut längre. Söv mig, tänkte jag. Det tar en förfärlig tid för en taxi att köra hit, till och med mormor började flippra. Varför kommer han inte? Varför kommer han inte? mässade hon.

Det gick desto fortare in till samhället...det skumpade och slamrade så mycket att jag trodde att både mitt huvud och bilen skulle falla sönder. Kollade på hastighetsmätaren och han låg mellan 140-150 efter våran skruttväg. Den där bilen behöver nog helrenoveras efter den resan.

Väl framme konstaterade doktorn ganska snabbt att det förmodligen rörde sig om migrän from hell. Skulle få en Imigran injektion s.c men det fanns inte på hela sjukan. Fick tag på bäste L som släppte allt han hade för händer och ilade iväg till apoteket, de hade det inte heller. Fick då Imigran inhalation och efter ett tag började det lätta så då åkte jag hem igen. Petade i mig en Zolmitritan eftersom det fortafarande var rejält ont. Somnade en stund och vaknade utan huvudvärk men rätt skakig och slut MEN LYCKLIG! Har fått recept på injektion Imigran att ta hemma nästa gång det blir så där och DET är en lättnad. Verkligen.

Ha det bäst!

Jag vägrar!

Idag är det den 14 maj och i Sverige är det sommar. Gräset är grönt, lövträden grönskar och blommorna har slagit ut. I vissa delar av vårt avlånga land, i alla fall. Jag blundar för det faktum att vi har det så här:

En konsekvens av att jag nu har infört sommar är att jag inte eldar, varför ska jag elda när det är sommar? Onödigt. Det är 13 grader (plus!!) inomhus och faktiskt ganska råkallt, min näsa har antagit med rödlila färg och droppar ideligen. Det är inte ovanligt att det är 13 grader på sommaren, tänker jag, och snyter mig.

Ha det bäst!

Mirakel!

Jag har tagit itu med diskberget, ett mirakel! Medan jag diskade kollade jag varannan minut om diskmaskinen börjat fungera igen, jag vill ju inte handdiska ens en gaffel i onödan, men icke. När jag till slut var klar med disken satte jag igång maskinen en gång till och DÅ fungerade den, ett mirakel! Jag är så lättad men lite kinkig ändå, kunde den inte ha lagat sig lite tidigare?



Ha det bäst!

Vårpromenad

Först vill jag passa på att gratulera min man som sprungit Göteborgsvarvet utan att få hjärtinfarkt. Starkt gjort! Jag är grymt imponerad!

Jag har varit rätt negativ på sistone, kan man säga utan att överdriva. Det beror på att jag har ont överallt och särskilt mycket på morgonen. Igår, vid femtiden på morgonen, drömde jag att jag blev skivad som hamburgerkött i skärmaskinen på Konsum. Vaknade och hade precis lika ont som jag drömde att jag hade. Då blev jag på lite dåligt humör. Framåt eftermiddagen började det bli bättre, tack och lov. Kunde gå på middagen jag var bjuden på, trevligt trevligt.

Jag och A hade planerat att gå en promenad med jyckarna så jag tog med mig täckbyxor, yllekofta och täckjacka. Tyvärr glömde jag mössan vilket jag bittert ångrade, det kändes som om öronen skulle trilla av efter ett tag. Klonk klonk lät det när jag petade på örsnibbarna. När jag kom hem kollade jag på termometern som visade -5 grader. Exakt hur kallt den upplevda temperaturen var när man också räknar in halvstormen vet jag inte, jag vet bara att det var kallt. Det var ypperligt skoterföre i morse men i vanlig ordning låg jag och hade ont så det blev ingen skotertur. Ännu surare blev jag.

När ryggvärken börjar släppa tänker jag scrappa lite, det var länge sen sist och jag längtar!

Ha det bäst!

Njojåk

Istället för att sitta och gruva mig inför min påtvingade New Yorkresa försöker jag se det positivt. Det blir säkert jätteroligt, tänker jag lite tillkämpat. Grejen är den att maken ska springa maraton så storen del av tiden kommer jag att vara mol allena. Han har en lång lista, eller schema är nog bättre ord, inför loppet. Shopping och barhäng finns INTE med i hans planering. Antingen får jag hålla honom sällskap med proteinboosting och uppladdning eller så får jag göra stan själv.



Att fara omkring och titta på sevärdheter ensam verkar inte kul och maken tycker inte att shopping verkar kul , alltså kommer jag att shoppa loss medan han springer. Jag berättade för honom vad jag har bestämt mig för att jag måste ha: bla bla bla och ett par skor som jag vill ha, ett märke som har röd sula, som..-Christian Louboutin, sa han. -Jo, sa jag och ser ut som en fågelholk. Jag måste ha nämnt det förut. Några gånger. Så många gånger att han faktiskt kommer ihåg det, vilket innebär minst 25 gånger.



Under själva maran planerar jag att gå på pedikyr och eventuellt manikyr även om jag tycker att det verkar väldigt opraktiskt med långa plastnaglar. Jag tycker förresten inte ens att det är snyggt men det vore roligt att prova en gång i livet.

Är det något jag/vi MÅSTE se, göra och köpa när vi liks är där?

Ha det väst, nej, bäst! menar jag

Mirakel?

Jag sitter fortfarande och irrar med blicken mellan diskborsten och diskberget. Jag hoppas fortfarande på ett mirakel med diskmaskinen.


Eftersom jag jobbat, handlat och lagat mat idag tycker jag inte att jag behöver diska. Idag. Kanske i morgon.



Ha det bäst!

Eländes elände

Det känns som det vore söndag idag. Det är det inte, det är onsdag och maken åker iväg. Faktiskt värre än om det vore en söndag för han kommer inte hem förrän drygt en vecka.

För att spä på eländet så gick diskmaskinen sönder (igen) cirka tre minuter efter att han åkt hemifrån. Så här står jag nu, helt ensam med en diskborste i handen. Jag har inte använt den, tittar bara på den med fasa. Jag har inte bestämt mig för vilket som verkar värre, att se diskberget eller diska det. Ska sova på saken.

Vädret speglar min sinnesstämning:

Ha det bäst!

Surkärringar...

Jag skulle kunna säga en hel del, be nice to me or I'll blog about you, men jag ska inte göra det.

Kan bara konstatera att det är synd om vissa människor som måste hävda sig genom att vara elaka mot andra.

Ha det bäst!

120506

Snö snö snö

Men Guuud vad det snöar!!! Hela dan har det bara vräkt ned så det har blivit en riktig kojdag. Jag hade planerat att gå en promenad men det går fetbort. Inte ens hunden vill gå ut.

Istället vräker jag mig i min nya soffa. Jag har suktat efter en blå soffa i säkert fyra år men maken har förvägrat mig en sån. Han har haft många argument; vi ska inte ha en tygsoffa på grund av djuren, den vi har är praktisk och skön, det är inget fel på den vi har yadda yadda yadda. Nu tog jag saken i egna händer och köpte en utan att fråga. Han var ganska stingslig innan den kom på plats. Nu är han nöjdare för faktum är att den nya soffan är skönare än den gamla och den är längre så han kan ligga med raka ben i den. Dessutom är den mycket snyggare och passar jättebra till tapeterna.

Trots att jag älskar vintern håller jag på att bli lite less och längtar efter våren. För att kompensera den frånvarande grönskan ute gjorde jag en rajd på möbelaffären och shoppade lite vårfina prylar. Ut med alla murriga vintertextilier, in med ljusa och fräscha!

Ha det bäst!

Skönhetsoperationer

Å en sidan men å andra sidan....Jag har funderat vad jag egentligen tycker om kosmetisk kirurgi och kommer alltid fram till å ena sidan men å andra sidan. Först och främst tycker jag att det är synd att vi lever i ett sådant samhällsklimat att vi känner att vi behöver operera en frisk kropp för att passa någons ideal. Samtidigt kan jag tycka att det är upp till den enskilda människan att själv bestämma över sin kropp fast då å andra sidan är det verkligen efter eget val? Jag vet inte. Å ena sidan kan jag förstå de som väljer att förbättra utseendet på sin kropp men å andra sidan så känns det..konstigt..att faktiskt riskera livet för att ändra på en fungerande kroppsdel. Varför "laga" något som inte är trasigt?

Vad som får mig att gå i taket när det gäller kosmetisk kirurgi är kostnaden. Visst, en del av den står man för själv, men så fort något går snett under eller efter operationen är det allmänna sjukvården som tar över. Det känns inte rätt när det är så stora besparingar och neddragningar inom vården. I vår kommun drogs jourläkaren in den andra maj trots att vi har 25 mil till sjukhuset. Vad det innebär för ex hjärtpatienter och snabba förlossningar vill jag inte ens tänka på. Därför tycker jag inte att skattepengar ska bekosta komplikationer av frivilliga skönhetsingrepp när det inte finns tillräckligt många vårdplatser för riktigt sjuka patienter.

Men visst skulle jag också tycka att det vore trevligt med ett utseende som uppfyller alla skönhetsideal.

Ha det bäst!

Jobb

Jag har börjat jobba efter att ha varit sjukskriven huur länge som helst. Det går mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra! Skönt! Men..nog märks det att jag inte är på topp, jag orkar inget annat än jobbet. Här hemma är det mest soffläge som gäller. Nu orkar jag inte skriva mer.