Som ju de flesta vet har jag såna sömnproblem att jag ibland tror att jag ska bli galen. På riktigt. Jag kan lätt vara vaken 4 dygn i sträck utan att sova en minut, fast det är då som jag är rädd för att bli galen. Ingenting fungerar som det ska efter en sådan episod. Tyvärr finns det ingen sömnmedicin som passar mig, antingen blir jag mer uppåt eller så får jag gräsliga mardrömmar och vaknar av dem.
I början av veckan bad jag att få en sömnmedicin som jag provat för några år sedan. Den hade ingen effekt då men hade heller inga otäcka biverkningar så jag tänkte: den tar jag. Det kan ju vara psykologiskt att känna att jag tar något i alla fall, resonerade jag. Sen vaknar jag 15 timmar senare, seg som knäck. Först vid 21-snåret piggnar jag till. Härligt, tänkte jag, vilken massa sömn jag hade att ta igen. Back on track!
Nästa natt sov jag 17 timmar i sträck, vaknade vid tvåtiden, seg som knäck. Då blev jag lite ledsen, TYPISKT att det ska skita sig på något vis. Jämt. Men i natt reducerade jag dosen rejält, sov 10 timmar, vaknade pigg som en lärka utan hang-over.
Jag har gått påpromenad idag!!! Har kurat inne i kylan av rädsla för att kyla nned mina leder men idag var det jämförelsevis varmt (-24) så jag gick på en promenad. Så härligt! Så härligt att känna att man lever!
För övrigt så har jag skaffat en ny dator som maken ska installera i helgen! Eller ja, det kanske bara är att stoppa in kontakten i vägguttaget, vad vet jag.
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar