fredag 29 juli 2011

Å igen...

Storavan, reglerad sjö i Norrbottens län, avvattnad genom Skellefteälven. En av de tre stora sjöarna i Skellefteävens vattensystem, de andra två är Uddjaure och Hornavan. Sjön är 172 km² stor vid normalvattennivån 419 meter över havet. Största djup är 21 meter.

"Min" reparatör konstaterade att tändspolen var sprucken, måste köpa ny. Idag var det kanonfint väder och jag bestämde mig för att väcka sonen och fara ut med båten Vilma. Dålig idé. Sonen uppskattade inte att bli väckt men lät sig så smånigom föras ned till sjön.

Det är ett projekt i sig att starta Vilma då det tydligen saknas..är nåt fel på startmotorn. Man får göra flera startförsök och mellan dessa vrida på propelleraxeln (med ilagd växel) med en rörtång. Sprang som en skållad råtta fram och tillbaka mellan startnyckeln och propelleraxeln. Sonen spelade spel på telefonen och stämningen blev en aning ansträngd. Precis när jag håller på att manövrera mig ut ur hamnen vrålar han: "Maaaammma, du har inte lagt på durken. Maaammma!" " Men gör det då, sa jag." För att göra en lång historia kort så blev det till en liten konflikt. Dels beror det på att jag blev lite provocerad av TV-spelet och att jag, faktiskt, inte förstod vitsen med gapandet. Antingen lägger man tillbaka durken eller så låter man det vara. Punkt. Han å andra sidan..ja, jag vet inte riktigt hur han tänkte. Vad jag dock vet är att han tycker att jag är en surkärring. Mitt i alltihop börjar motorn låta väldigt konstigt, vi tappar fart och det ryker som en gammal majbrasa med bildäck på.

Vände tillbaka hem. Kollade oljan, att kylningen fungerade, kollade allt möjligt och till slut fungerade den. Jag hade olja upp till armbågarna, diesel i näsan, brännsår på benet (motorer kan vi väldigt varma) men hon gick! Vi beslöt oss för att gräva ned stridsyxan och fara iväg igen. Då upptäckte vi hunden som stod och ylade vid hamnen. Zorro. Tillbaks igen och sen gick det bra! Fick en fantastisk dag ute på en ö.

Ha det bäst!

Inga kommentarer: