torsdag 8 mars 2012

Besparingar inom sjukvården.

Jag jobbar själv inom sjukvården och vet att det måste sparas men helst bör vi trolla med knäna så att inte våra besparingar påverkar patienten. Det har de inte lyckats med i Uppsala. Från att ha varit helt egen har sömnkliniken slagits ihop med lungkliniken. Då får man nämligen plats för dubbelt så många patienter efersom sömnklinikens patienter övervakas på natten och lungans på dagen. Följdaktligen får inte sömnpatienten tillgång till sitt rum förrän kl 21.00, blir väckt 06.00, ska vara tandborstad, rentvättad och påklädd 06.15. På 15 minuter ska någon städa rummet sprittvätta sängen, madrassen, bordet och toaletten.

För det första..Nä, så här gör jag, jag hittar på en patient. Hon heter Eva och bor i Arjeplog. Hon är 65 år och har en funktionsnedsättning pga långvarig reumatisk sjukdom. Hon har dessutom svårt att sova, ibland sover hon inte alls. Efter att ha valsat runt mellan olika kliniker i ca 10 år får hon då äntligen komma till sömnkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hon åker taxi hemifrån till flyplatsen i Arvidsjaur. Landar på Arlanda 3 timmar innan hon ska ha sitt första läkarbesök. Eftersom Eva kan gå trots att det gör jävligt ont är hon hänvisad till lokaltrafiken. Eva känner sig stressad eftersom hon inte vet hur hon ska ta sig till Uppsala, hon vet inte heller var sjukhuset ligger eller var i sjukhuset hon ska. Läkarbesöket är mycket viktigt för Eva så Eva tar taxi för att komma i tid. Det blir inte billigt för Eva.

Efter att hon träffat läkaren måste hon lämna kliniken och återkomma kl 21.00. Hon får inte lämna sina resväskor på avdelningen. Eva tar taxi in till stan, planerar att sitta på ett kafé eller en restaurang fram till kvällen, det kan ju vara trevligt tänker Eva. Första timmen var trevlig men efter 4 timmar är hon ganska less och hon misstänker att personalen är ganska less på henne också. Hon tar taxi tillbaka till sjukhuset, hur ska hon annars ta sig dit med värk i knäna och höfterna och två tunga resväskor?
Hon blir hänvisad att sitta på en pinnstol (det är sant!) fram till 21.00. Hon känner sig väldigt trött och är kissnödig (efter alla kaffekoppar). Eftersom Eva är sömnpatient vill inte lungans personal befatta sig med henne överhuvudtaget. Eva längtar till 21.00.

To be continued...

Inga kommentarer: