Älgjakt

På förmiddagen parkerade någon en bil på vår uppfart. Maken trodde att han skulle komma och fråga om det är ok att parkera in oss men det gjorde han inte. Vår veckoplanering ser så ut så här: söndag: ta upp Vilma. Lite otur då för bilägaren att ställa sig precis där då svängradien på båttrailerna är...stor. Efter nån timme härsknade jag till eftersom jag tycker att det är/var ganska fräckt att parkera så utan att fråga så jag går för att kolla bilnumret.

På andra sidan vägen står en karl med bössa i handen. Vi tittar på varandra. Han säger ingenting. Jag säger ingenting. Jag säger: är det här din bil? Nä, säger han. Nähä. Sen går jag in igen. Är det läge för att klippa gräset nu, undrar jag. Eller ska jag klättra ned i källaren? Som han står är det enda kulfång han har mitt hus. Eller jag då, om jag går ut.

Hur tänkte han där, undrar jag länge innan jag bestämmer mig för att fråga om jag får fotografera honom för nu har jag börjat inse det komiska i situationen. Tyvärr hann han gå så jag fick varken nån bild eller svaret på min fråga. Nöjer mig med att fota ur hans synvinkel.


Om man skjuter en älg i mitt jordgubbsland, är det min älg då?

Ha det bäst!