Bantning

Nu ger jag upp den här LCHF-dieten. Orkar inte mer, vill inte mer, jag vill bara ha wienerbröd, glass och choklad. Lite kaffe till vore också gott.

Bara tanken på stekt bacon och ägg får mig att vilja spy. Maken fortstter dock med dieten så jag måste gå ut när han ska äta sitt bacon. Det är på sätt och vis bra för då får jag lite extra motion och går kanske ned ett halv gram. När jag kommer in igen tycker jag att matoset fortfarande ligger som en dimma i hela huset och det dämpar effektivt min aptit. Att jag har höjt cytstatikadosen och helt slutat med kortison gör väl sitt till också, jag är faktiskt aldrig hungrig.

Mitt mål med dieten var (är) att komma i dyrbyxorna jag köpte i höstas och jag är faktiskt lite närmare att kunna knäppa igen knappen. Jag hoppas och tror att jag trots att jag slutat med LCHF kommer att komma i dem lagom till midsommar. Cytostatikadiet ska man inte underskatta. Nackdelen med den är den envisa tröttheten och på grund av den tänker jag faktiskt lägga mig nu.

Sov gott!