Njojåk

Istället för att sitta och gruva mig inför min påtvingade New Yorkresa försöker jag se det positivt. Det blir säkert jätteroligt, tänker jag lite tillkämpat. Grejen är den att maken ska springa maraton så storen del av tiden kommer jag att vara mol allena. Han har en lång lista, eller schema är nog bättre ord, inför loppet. Shopping och barhäng finns INTE med i hans planering. Antingen får jag hålla honom sällskap med proteinboosting och uppladdning eller så får jag göra stan själv.



Att fara omkring och titta på sevärdheter ensam verkar inte kul och maken tycker inte att shopping verkar kul , alltså kommer jag att shoppa loss medan han springer. Jag berättade för honom vad jag har bestämt mig för att jag måste ha: bla bla bla och ett par skor som jag vill ha, ett märke som har röd sula, som..-Christian Louboutin, sa han. -Jo, sa jag och ser ut som en fågelholk. Jag måste ha nämnt det förut. Några gånger. Så många gånger att han faktiskt kommer ihåg det, vilket innebär minst 25 gånger.



Under själva maran planerar jag att gå på pedikyr och eventuellt manikyr även om jag tycker att det verkar väldigt opraktiskt med långa plastnaglar. Jag tycker förresten inte ens att det är snyggt men det vore roligt att prova en gång i livet.

Är det något jag/vi MÅSTE se, göra och köpa när vi liks är där?

Ha det väst, nej, bäst! menar jag