Under veckorna går Livet i Lervik långsamt. Jag till och med hör hur tiden går:
dick dock dick dock |
På fredag kommer "barnen" KABOOONG! Zorro demolerar resten av huset av ren och skär lycka. Katterna befinner sig nu på gardinstängerna.
Jag insåg igår att mitt hen är som Fort Boyard, varje rum har någon fälla och man måste hoppa och krypa för att ta sig fram.
JiHOooo!
På söndagskvällarna lägger sig friden åter över Lervik som en varm filt.
Och jag märker att jag känner mig lite ensam.
1 kommentar:
Takk fyrir ahugaverd blog
Skicka en kommentar