Jag har inte uppdaterat bloggen som jag borde, synd för mig eftersom den också fungerar som en typ av dagbok. Tycker att det är roligt att gå tillbaka ett år för att se hur jag mådde, vad jag tyckte och hur mycket snö det var.
Jag har inte direkt haft något att skriva om sen morfar dog. Går fortfarande omkring som ett järnspett och har inte fattat nånting. Jag har aktivt försökt ta in att han är DÖD, kommer inte tillbaka. Puts väck. Men de tankarna liksom studsar av hjärnan. Alltså har jag inte fällt en enda tår och jag som trodde att jag skulle skrika lungorna ur mig i flera dagar.
Däremot har jag gråtit floder över att en kollega plötsligt och chockartat förlorat sin man och nu börjar tårarna rinna igen *snörvel* Stackars, stackars hon, HUR tar man sig igenom en sån sak, tänker jag.
Ha det bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar