jag är glad att jag kunde bestämma mig. När jag packade inför den här resan kunde jag inte bestämma mig. Jag skyller på cytostatikan, jag var så slut att jag faktiskt inte KUNDE tänka. Framme i Mariehamn packade jag upp 12 par skor, 8 koftor, Lovikkavantar, långkalsinger, 7 byxpar, bikini, oräkneligt antal T-skirtar och linnen, en massa känningar och ungefär lika många kjolar. 6 jackor, 2 paraplyn, en hel påse med garn, Wii med 2 handkontroller och bräda. En påse Wii-spel och DVD-filmer och mycket mer.
Vad Per sa passar sig inte i tryck.
Nu sitter jag och bloggar på Mariebads soldäck och smuttar på en espresso. Sämre kan man ha det. Enda smolket i glädjebägaren är att värsta T ringde mig igår och lät mig höra ljudet av kalvmärkning.
En stor våg av hemlängtan sköljde över mig.
Favoritbloggplatsen.
Annars trivs jag väldigt bra där jag är för tillfället men har svårt för att lämna platser. När vi åkte hemifrån skar det i mitt hjärta, jag ville verkligen inte åka.
När vi kom till Stockholm trivdes jag genast som fisken i vattnet. Stugan är verkligen så himla fin. Den ligger precis vid vattnet, insynsskyddad från grannar, den har diskmaskin, golvvärme, öppenspis, varmvatten och MYCKET finare än hemma. Hade verkligen inte lust att lämna Edens lustgård och åka till Åland. Nu är det bara 4 dagar kvar på Åland och jag börjar få lite panik. Det ÄR så vackert här och det finns så mycket att se som vi inte hunnit med. Nej, jag vill verkligen inte åka på torsdag.
Må bäst och på återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar