Upp och ned

Ibland går livet upp, ibland ned. Sen i februari har det varit mest ned och därför har jag inte orkat vässa pennan. Vem orkar för övrigt läsa en massa gnäll av en självömkande, tjock reumakossa?

Men upp och ned var det med far och flyg, det är något helt annat.

Vi och ett par vänner åkte med Fjällflygarna till Tjäksas topp.

I snöblandat regn börjar vi gå nedför, det första jag gör är att halka och glider med ena foten under en sten, fraktur hann jag tänka men det gick bra. 

Efter 20 minuter slutade det regna och solen bröt fram.

Skönt att vara framme vid Bäverholmens värdshus. Åt god mat och drack gott vin innan båtresan tillbaka till Adolfsström.

Det var en superfin tur men jag vet inte om jag gör den igen. Har sen dess haft fruktansvärd träningsvärk men också gruvlig värk i lederna. Stapplar fram på kryckor i den mån jag rör mig alls.

Ha det bäst!

Cupcakes

Har hittat ett bra recept som jag modifierat lite, alltså tar jag åt mig all ära.

Cupcakes med frosting ca 8 st

4 ägg
1 dl sukrin
150 g smält smör
1 dl vispgrädde
100 g turkisk yoghurt
2 ½ dl mandelmjöl
½ dl kokosmjöl
1 msk fiberhusk

Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa Sukrin och ägg poröst. Tillsätt smör, grädde och yoghurt. Rör samman de torra ingredienserna och blanda ner dem i smeten. Häll i formar och grädda i 25 minuter.

Frosting
100 gr philapelphiaost
1 dl sukrin melis
Valfri smaksättning, bäst tycker jag om citron. Garnera med bär.

Renkalvmärkning

Renkalvmärkningen drog igång efter midsommar. Jag som inte är så fräsch har orkat vara med på en men å andra sidan så var den i Veddiklida. Vanligtvis, i flera års tid, har jag knappt gått till brevlådan. Jag tänkte att jag omöjligen kunde ta mig dit men ville försöka. Vi körde till Aistop i varsin bil så att jag kunde gå hem om jag inte orkade gå hela vägen.

Tur som en tokig var jag dåjag fick skjuts med motorcykel upp. Måste bara påpeka att det inte var lätt att varken åka eller köra i stenskravel och över blöta myrar.

På hemvägen skulle jag gå vilket jag trodde var omöjligt. Jag tog steg för steg, tjask tjask, över än oändligt lång myr och över nästa och nästa myrar. Jag tänkte: jag orkar ett steg till. Det blev många och långa vilor efter vägen och jag hade frukstansvärt ont i ryggen, höfterna och fötterna men  ned kom jag till slut...några timmar efter Emil och Klara. Vilken glädje och lycka! När jag kom fram till bilen var tröttheten som borta och jag kände mig hög!

Veckan efter har jag betalat dyrt men det var det värt! ....fast jag gör aldrig om det igen....

Ha det bäst!

Jag lever och andas fortfarande

..och så gör min jycke fast jag blev lite orolig härom veckan. Han började må illa och kräktes kopiösa mängder blod. Jag ringde till veterinären som tyckte att jag genast skulle åka med honom till Piteå. Med tanke på allt blod han kräkts borde han vara väldigt anemisk och medtagen. Han var pigg och framför allt hungrig.

När jag står och velar om jag ska åka till veterinären ringer min man och jag berättade vad som hänt. Hm, det kunde bero på att han rensat frysen, sa han. Jaså, tänkte jag men fick ändå inte ihop det för hittills har jycken inte kunnat forcera soptunnan. Det visade sig då att min käre make lagt allt han städat bort på golvet nedanför frysen, där lång bland annat 6 liter blod i petflaskor och några ruttna fiskar. Vid närmare undersökning kan jag konstatera att en petflaska är lättöppnad för en hungrig hund.

Trevlig midsommar!

Jag lever

Jag andas, alltså lever jag, Jag tänker inte tråka ut någon med hur jag mår. Vad ska jag skriva då? undrar jag. Det har inte hänt något värt att skriva om. Eller, jo, jag har tagit fram och premiärkört motorcykeln.

Jag ska byta tillbaka till mina gamla packväskor  De är små, rymmer max en snusdosa och en plånbok men de är så mycket snyggare än de här rejäla från Biltema.

Det har varit kanonfint väder i helgen men på grund av hur jag mår, som jag inte tänker gå in på, så orkade jag knappt vara ute. Planterade en blomma, in och vila, plantera nummer två, in och vila och så vidare. 12 blommor blev planterade. Idag regnar det och jag kan med gott samvete vara inne och dammsuga.

Ha det bäst!

Före men inte efter

Jag hade ju så svårt för att fota mig själv baklänges så jag bad frissan ta ett kort. Såe, så här såg jag ut kl 13.00.

Nu är i alla fall maken oroligt nyfiken på hur det blev. När jag lämnade frissan var jag helt ostylad i håret. Hon blåste det bara torrt och så fort jag ser en hårblås blir mitt hår som Ronja Rövardotters. Alltså, det blir ingen efterbild.

Ha en trevlig Valborg!

klipptid

Det är år och dagar sen jag klippte mig senast och det syns. Håret är otroligt slitet. Å långt. Det måste vara en kvarvarande cellgiftseffekt. Jag har pratat om det förut men nu säger jag det igen, när jag fick cellgift tappade jag enorma mängder hår. Grovt gissat satt en fjärdedel kvar på huvudet och det sitter envist fast. Jag har aldrig förr i hela mitt liv haft så här långt hår.

Jag försöker att fota eländet men det går inte så bra. Det får bli en före och efterbild i samband med klippningen som jag ser fram emot. Maken bävar, han gillar långt hår. Problemet är att jag alltid har det i en knut i nacken och ser därför ut som en pingstvänstant från 50-talet. Jag vill ha en pigg och glad frisyr.

Ha det bäst!

Här händer inte mycket

Senaste veckan har det varit plusgrader både dag och natt. Jag gå omkring och hyperventilerar när jag ser hur det töar. Vi som hade så fint skoterföre, nu är det bara sörja och vatten. Idag snöar det och det känns mycket bättre, nu vill jag också har -25 grader nattetid så är jag nöjd.

Valborgs helgen har vi tänkt åka upp till fjälls för att få suga på sista vinterkaramellen. Månaden Maj är inte så trevlig här, smutsiga snöhögar, gyttja på uppfarten och gårdsplan. Dessutom....det som göms i snö kommer upp i tö och det är förvånansvärt mycket grejer.

Ha det bäst!

Jo men just det....

Härom dagen skulle jag iväg en snabbsväng. Eftersom plogningen av vår väg har varit kraftigt eftersatt även detta år så var det väldigt mycket snösörja på vägen. Känns som att köra i en lungsjuks spottkopp, ungefär. När jag nästan är hemma börjar bilen att glida i sidled. Jag snurrar hejvilt på ratten åt olika håll men den bara glider i sidled ner i diket. Kom osökt att tänka på "Prästens lilla kråka skulle ut och åka vvvvvvv en slank han dit och en slank han dit och en slank han ned i diket.

Snabbspolning av veckan som varit: Onsdag, Veddiklida, torsdag, till tandläkaren för att dra ut tanden som plågat mig sen i maj. Det var inte roligt kan jag säga. På fredag åkte vi till Skellefteå och var på scrapbookingträff. Det var tänkt att jag skulle åka hem på söndagen men jag orkade helt enkelt inte släpa mig ut till bilen så det blev en natt till i Schtaan. Tisdag och onsdag var jag helt slut, ägnade de dagarna åt att fylla på energinivån lite.

Idag orkade jag följa med en bit på renflyttningen och det var så roligt!

Ha det bäst!