. Nikotinist?

Jaa, är sitter jag i solnedgången och dricker gratis Mojito. Jag kan inte sluta skryta om det här hotellet, det är så fint! Det är ett stort hotell men man får känslan av att vara i en pittoresk, lummig liten by med smala kullerstensgator. Känns riktigt lyxigt även på dass då de har Kleenex servetter iställer för vanligt dasspapper. Till och med rumpan blir bortskämd.

Jag är en fullblods missbrukare av snus, jag har en snus under läppen jämt, till och med när jag sover. Efter lunchen igår upptäckte jag att jag glömt snuset på rummet, i panik stoppade jag in en bit papper under läppen som substitut. När vi skulle äta middag vid 20-tiden spottar jag ut snusen och upptäcker då att det minsann inte var snus utan en bit Kleenex. Har alltså varit utan nikotin en halv dag utan att märka det. Otroligt. Nu börjar jag verkligen tro på placeboeffekten.

Ha det bäst!!

Vis av mina tidigare erfarenheter tog jag inte med mig några fin-skor, ej heller någon finklänning. När jag vacklade i mitt beslut stöttade L mig så jag lyckades till slut åka utan klackiskor och finklänning.

 Nu ångrar jag mig...det är dresscode i alla middagsrestauranger. Kvinnorna är uppklädda till tänderna i långkläning och höga klackar. Själv sjavar jag omkring i trasiga tights och en nopprig tröja. Pinsamt.

Idag har jag gått en promenad längs stranden för motionen skull, heja jag! Per har börjat träna inför årets NYCmarathon som går av stapeln första helgen i november. *suck* Han höll på att göra sig olycklig när han ramlade nedför en backe med rullgrus. Han kom inte hem helskinnad kan man lugnt säga.

Liksom tidigare dagar har vi ätit fantastisk mat, underbara desserter med skumpa till. Jag är inte så säker på att jag nånsin vill komma hem till min falukorv.

Vår frikost: skumpa och caviar

När vi inte äter eller promenerar så ligger vi i solstolen, jäser och läser. Det är inte synd om oss. om vi skulle bli uttråkade kan man spela skwåsch, gå  på aerobics, gymma eller gå på SPA. Jag valde det sisa alternativet, fick chokladmassage. otroligt skönt och jag doftar som en pralin.

Jag har tagit en längre bloggpaus av familjeskäl. Det har hänt så tråkiga saker varav den ena var förstessidesstoff i Aftonbladet i flera dagar. Jag har inte haft lust att blogga, har inte velat.
Jag fick en resa till Teneriffa i julklapp av min man för att ladda om och få tänka på något annat. Avresedagen får min närmsta släkting (inte maken eller sonen) en stroke. En stroke!!! Vill höll ett familjeråd där det beslutades att vi skulle åka i alla fall, så nu är jag på Teneriffa och är skitstressad, nervös och adrenalinstinn som aldrig förr.

Vi bor i det blå huset, lyllo oss

Vi kom hit på torsdagskväll  ganska möra av sista dygnets påfrestningar (nu ska jag inte skriva mer om det). Vi har all inclusive och jag var mer än skeptisk efter att ha haft all inclusive på ett lopphotell i Turkiet. Men här..åååh! Vilken middagsbuffe!!! Alla finlandsfärjor kan slänga sig i väggen. Skulle man bli hungrig finns det två snacksbarer där man kan få nuggets, hamburgare, pommes, varma mackor och glass. GRATIS! Pina Coladan är gratis, vinet är gratis och äppellikören likaså. Blir man hungrig eller törstig kl 4.30 på natten kan man ringa roomservice och beställa en burgare med bröd och gröna hissen. Fantastiskt.
Förutom huvudrestaurangen finns fyra andra restauranger :italiensk, spansk, kanariansk och mexikans. Igår kväll åt vi a'la carte på den italienska restaurangen. De har förrättsbuffe som man lätt skulle kunna äta sig mätt på. När jag var nästan väldigt mätt åt jag en perfekt stekt entrecote  andades försiktigt och ställde siktet mot efterrättsbuffén. En halvtimme senare rullade jag hem, rund både om mage och fötter.
För att mitt midjemått inte ska svälla ut ännu mera så går jag en promenad varje morgon innan frukost. Ja, frukosten ja, oooh. Där finns allt för alla smaker: yoghurt och flingor, plättar, bröd och en massa pålägg, ägg, korvar bla bla bla och caviar och champagne. GRATIS! Imorgon bitti ska vi ha champagnefrukost har vi bestämt. Det känns busigt och väldigt lyxigt!

Ha det bäst!

Julstämning

Ha det bäst!

Hatkärlek

Jag både älskar och hatar min diskmaskin. Oftast älskar jag den varmt eftersom den diskar åt mig. Den är väldigt tjock och ful så det är verkligen insidan som räknas och när den fallerar får jag lust att kasta ut den. Du som följt min blogg har säkert märkt att vi, min diskmaskin och jag, då och då har relationsproblem. Oftast handlar det då om att den bara pumpar ut, hela tiden. Att ett sådant förhållande lätt blir ansträngt är inte svårt att förstå. Nu har ett nytt problem uppstått, den värmer inte vattnet och vår relation är tämligen frostig. Idag bestämde jag mig för att söka hjälp och eventuellt sedan kasta ut den. Reparatören påstår att den har ett överhettningsskydd som kan ha löst ut och inte automatiskt gått tillbaka. När han håller på att förklara hur jag ska fixa det känner jag på maskinen och då minsann är den varm. Det verkar som att den skärper sig när jag ställer ultimatum.

Ha det bäst!

Nu ska här sparas!

Jag ska spara pengar. Ja, du läste rätt, jag ska spara. Till vad vet jag inte riktigt men det blir nog en handväska tror jag. Eller ett par skor. För att det ska bli lättare för mig att spara så ska jag redogöra för vartenda öre som jag lägger ned på mig själv. Kanske kommer scrapbookingen också att redovisas trots att den går under vår gemensamma kassa för husfridens skull och för att jag faktiskt också signerar korten med Per, Maria och Simon. Egentligen borde de betala mig lön för att jag scrappar åt dem.

Ha det bäst!

Skaffa lägenhet?

Det finns massor med fördelar med att bo i hus men en stor nackdel: man kan inte ringa vaktmästaren när något går sönder. Å det har det gjort, kan man säga.

Först havererade en fläkt i spisen vilket medförde ett enorm oväsen så fort jag skulle använda spisen och ca 30 minuter efteråt om jag använt ugnen. Middag intas numera med fördel på toaletten så att man slipper oljudet och då är det illa. Sen gick en knapp på spisen sönder så jag kan numera inte välja storleken på plattan, tack och lov gick den sönder i läget "stor stekpanna" istället för "liten epressobryggare".

Så plötsligt var jag strömlös på hela övervåningen! Bara så där. Ingen säkring är trasig, det hela är ett mystrium. Som grädde på moset började tvättmaskinen uppföra sig konstigt, vägrade att pumpa ur vattnet. Aha! Silen, tänkte jag, eller kanske några tändstickor i pumpen. Efter att ha tömt ut vattnet manuellt kunde jag konstatera att silen var ren och det fanns inga tändstickor i pumpen. Beslöt mig för att köra tvättprogrammet igen och lade mig i soffan för att se en film. Efter ganska länge behövde jag gå på toaletten och det var i grevens tid, kan man säga.Det var väldigt mycket vatten i hallen. Å i källaren. Å säkert i ¨trossbotten också. Hade alltså inte skruvat tillbaka silen ordentligt.

Ett litet husmorstips i all enkelhet: Ställ inte en 5 liters plastdunk med matolja på en het platta.

Ha det bäst!

Bloggpaus

Jag tog plötsligt en bloggpaus. Bara så där. Då tyckte jag att det var ett bra beslut men nu sitter jag i soffan och försöker komma ihåg exakt vad jag gjort de senaste två veckorna. Det är inte lätt. Vissa saker kommer jag ihåg men inte om jag gjorde något en torsdag eller tisdag men vad spelar det för roll egentligen. Man ska inte haka upp sig på detaljer. Om något år kommer jag att undra vilket år det var när jag...Var det 2014? Nää, 2011 kanske.

Hur som helst, jag ska vara flitigare bloggskrivare hädanefter, för min skull.

Ha det bäst!

Mammografi

Idag har jag varit på mammografi, det är fint att vi har mammografi i Sverige, synd bara att vi inte har det i Arjeplog. Eftersom mammografibussen stannar i Arvidsjaur måste alla tanter från Arjeplogskommun åka dit. Inte klumpar de ihop oss heller utan vi får komma då och då med egen bil. Bra miljötänk, eller?

Jag låg vaken halva natten bara för att jag visste att jag skulle upp tidigt. När väckarklockan ringde snoozade jag så länge att det inte fanns tid för genomtänkt val av kläder, något jag skulle komma att ångra. Rejsade iväg och kom faktiskt fram i god tid.

Väl inne i mammografibussen, varför säger alla buss när det är ett lastbilsflak??, fick vi sitta åtta st mer eller mindre slanka kvinnor, inklämda i ett minimalt väntrum. Alla hade vi fått tid klockan 13. Varje undersökning tar en halvtimme så kan ni snabbt räkna ut hur länge man kan få vänta, jag är för trött för att räkna. Tack och lov var jag tvåa i tur så jag hade ens chans att vara hemma innan mörkret.

Ja, så får man då gå in och sätta sig vid den lilla receptionen för att betala och svara på några frågor. Kändes som att gå till Arbetsförmedlingen ungefär, tills hon bad mig ta av mig. Jag var fortfarande i arbetsförmedlingsmode när kvinnan i receptionen ber mig ta av mig, så jag hänger fint upp kappan och sätter mig igen. Nej, du ska ta allt på överkroppen. Allt???, sa jag. Ja, allt, sa hon. Det var bara att kränga av mig klänningen. Den klänning som dittills dolt mina noppriga nylonstrumpor. Efter att hon undersökt mig lite skulle jag få gå in på röntgen, snabbt började jag klä på mig men blev genast stoppad. Så då går jag in i ett rum med tre för mig helt okända människor iklädd noppriga nylonstrumpor vars mittensöm skar in mellan varje fettvalk. Hur ska man egentligen betse sig i en sån situation: Hej hej! Hej eller goddag. Om jag skulle ha följt mitt hjärta så hade jag smitit ut bakvägen men då hade det ju inte blivit någon mammografi.

Avlsutade min väldigt förkortade resa med gofika på Änglafröjd. Å en pizza.

Ha det bäst!