Ny frisyr

Nu har jag klippt mig. Blev jag nöjd? Tja, tidigare såg jag ut som en pingstvänstant från 50-talet med midjelångt hår. Eftrsom håret var så långt blev det väldigt tungt och låg slickat med en sträng mittbena, därav pingstvänstantlooken.

Frissan klippte drygt 20 cm på längden och klippte upp det i etapper. Nu är jag på pricken lik Ronja Rövardotter.



Ha det bäst!

Sur som en hyena

Så kan man sammanfatta helgen. Jag  har gått och ältat och surat över försäkringskassans beslut. I fredags ringde jag och bad om mina journaler eftersom jag hemskt gärna vill veta vart de får allt i från.

I lördags var jag hos Bästa Christer och Linda på kafferep, det var trevligt. Sen fick jag en lång mjuk massage så att jag slutade känna mig som en för hårt åtdragen gitarrsträng. Sen dess har jag känt mig som hjortromkräm i hela kroppen. Det var så behövligt och så underbart!

I morgon ska jag klippa mig. Gulp. Några säger att hon jag ska gå till är jättebra, andra tycker sig inte vara nöjda bär de går därifrån. Vem ska man tro på tro på? Håll tummarna och tro på Anja. Ordna gärna ett altare och tänd rökelse. Där kan ni sitta och be för min frisyr.

Ha det bäst!

Scrapbookingkurs

På onsdagseftermiddagen var jah på kortvikningskurs på Bästa Änglafröjd! Det var roligt och inspirerande, jag som annars bara sitter hemma och pysslar. De ska troligtvis börja en kurs via ABF (eller var det Vuxenskolan?) Jag vill absolut vara med.                                                

Bilder på mina alster kommer så småningom, kanske i morgon.

Ha det bäst!

Försäkringskassan

I våras gjorde fk bedömningen "att det inte finns någon uppenbara fara för mitt liv om jag arbetstränar". Blev så överflyttad till arbetsförmedlingen och fick mycket lägre ersättning. På överlämningsmötet kom de själva på att jag kommar att gå back ekonmiskt om jag ska pendla till mitt ordinarie jobb. De föreslog att jag skulle arbetsträna på ett ställe nära mig. Det tyckte jag kändes vettig. De pratade om hur viktigt det var att allt var på mina villkor, att jag skulle ta det lugnt och bara vara på arbetsplatsen. Sista månaden skulle jag vara på mitt eget jobb. Där hade jag åtta arbetstillfällen varav 3 frånvarodagar. Första dagen minns jag inte vad det var, andra gången hade jag värstingmigrän och tredje dagen var jag förkyld och hade feber. Alltså har jag bara fått arbetsträna 5 dagar.

Det sas flera gånger att allt ska ske på mina villkor, känner du att det bli för långa dagar så får du gå hem tidigare. Känner du att du inte orkar en dag så behöver du inte gå. Arbetsförmedlingen sa exakt så här: om du är där så är det bra, om du inte är där så är det också ok. Det trodde jag på, mitt nöt.
I tisdags ringde hon från Försäkringkassan och sa att jag inte fick arbetsträna mer. WHAT??? Hon har gjort den bedömningen att det gått så dåligt för mig att jag inte får fortsätta. Hon kunde inte förklara vad det var som gått dåligt föutom att jag har varit väldigt trött hemma. Jag tycker att det har gått bra när jag varit på jobbet och det måste väl ändå vara det som räknas? Eller?

Jag har pratat med min chef, med mina kollegor och de tycker inte att det gått dåligt. Min chef tycker att jag haft hög frånvaro och det stämmer ju men jag var ju sjuk! Trodde inte att DET skulle bli ett problem eftersom arbetsförmedlingen sagt så där.

Nu ska jag bara vara hemma och dra benen efter mig och sedan så småningom börja om på ruta 1.

Ha det bäst!

Bloggtorka

Jag "lider" av akut bloggtorka, dels för att det inte har hänt något av intresse, detta för att jag varit för trött för att engagera mig i något. Jag har haft (och har lite fortfarande) influensasymptom och inte fler knop än nödvändigt. Nu sitter jag med en kopp kaffe och laddar mentalt för en jobbkväll. Maken byter till vinterdäck eftersom temperaturen envisas med att ligga under noll. I fredags morse när jag vaknade hade vi fått ca 10 cm snö och snön fortsatte att vräka ned. Nu har det mesta tinat bort men det är isigt och halkigt.

Ha det bäst!

Att vara kvinna

På västfronten intet nytt

Jag har egentligen inget att skriva. Här är allt som vanligt, maken är borta, sonen är borta, hunden far till grannen för att fika så fort han får tillfälle. Fyra på morgonen är en passande tid, tycker han. Sitter jag inne och ugglar med värsta huvudvärken eller jobbar. I morgon ska jag jobba och sen gå på "modevisning", tyvärr är jag en av de så kallade modellerna. Det blir ju jätteroligt.

Jag har en tendens att skriva listor när jag har tråkigt. Nu har jag tråkigt så jag fyller i följande "mina vänner-lista":

Namn: Maria
Smeknamn: Inga minnesvärda.
Ålder: 41.
Bor: Norrlands inland.
Sjärntecken:Lejon.
Äter helst: Pasta, palt, indiskt och grillade ribs.
Favoritfärg: Rött. 
Bästis: Jag har några stycken riktiga bästisar, en av dem minns jag när hon var nyfödd, andra har jag träffat under skoltiden och ett fåtal i vuxen ålder. Alla är bäst!
Bästa ämne i skolan: På lågstadiet svenska, mellanstadiet teckning, högstadiet tillvalsämnet hantverk, gymnasiet biologi, universitetet anatomi och fysiologi.
Bästa film: Behöver tänka på det..
Film jag aldrig vill se igen: Eyes wide shut. Så otroligt dålig. Hade dessutom en sån irriterande musik att jag inte kunde sova i biofåtöljen.
Fritidsintressen: Scrapbooking, skoter på vintern, båt på sommaren, renskogen.
Vill jag bli: Helikopterpilot
Drömresmål: Tillbaka till Kenya, Malaysia och Bangladesh.
Detta visste ni inte om mig: Jag har badat i Norra Ishavet.
Är jag hemligt kär i: Heath Ledger och Art Garfunkel.
Blir jag lycklig av: god sömn, gott sällskap och gott vin.

Ha det bäst!

Historien om den stulna kajaken

Sommaren för tre (eller var det fyra?) år sendan var jag ute och paddlade med vår kajak. När jag kom hem paddlade jag in en bit i ett stort dike som mynnar i vår vik. Jag drog upp den på kanten av diket, rätt nöjd med mig själv över att ha gömt den för eventuella tjuvar. Två dagar senare ville jag ut igen och trots idogt letande hittade jag inte kajaken. Hela familjen var involverad i skallgången, jag draggade och sondade i diket utan resultat.

På hösten när löven fallit höll vi på och letade som tokar igen. Vintern samma sak. Och våren. Ingen kajak. Det var bara att konstatera att den var borta. Det kanske inte var så smart att parkera den på bästa hjortronmyren så där i bärtider. Vi drog slutsatsen att den var stulen och vi har sörjt den i alla dessa år, hur många det nu är.

I helgen har vi ägnat oss åt båtupptagning och i söndags när Gerda skulle upp såg maken nånting vitt som låg och flöt mitt i viken. Kajaken! Där låg kajaken men paddeln i och allt. Det var inte särskilt mycket vatten i den, märkligt eftersom det regnat oavbrutet i flera veckor. Ännu märkligare, jag är säker på att jag vände den upp och ned när jag parkerade den. Var kan den ha varit, vad har den gjort??

Ha det bäst!

Födelsedagskalas

Min mormor fyller 85 år idag. Vi barn och barnbarn har funderat, diskuterat och argumenterat för olika presentförslag. Födelsedagsbarnet själv kunde inte komma på något som hon önskade sig. Förrän igår eftermiddag. Då ringde hon mig på mobilen och sa att NU vet jag vad jag vill ha! Ett fälgkors!

Do's and dont's

När man kör bil ska man koncentrera sig på vägen, omgivningarna och den mötande trafiken. Man ska inte fippla med mobiltelefonen. Det gjorde jag igår, fipplade med mobilen alltså, och det fick jag bittert ångra. Jag såg inte en mötande bil, som för övrigt var en granne, han ringde mig på mobilen efter ett tag och undrade vad jag tyckte om vad han hade på flaket. Flaket? Hur skulle jag kunna ha en uppfattning om det? Jo, för att jag mötte honom i kurvan. Han hade en björn på flaket. Jag har alltid velat komma i närheten av en björn, helst då en död björn förstås, och det missade jag på grund av telefonfipplandet.

Efter jobbet åkte jag dit och såg samma döda björn men den var då flådd och grovstyckad och det var ju inte riktigt samma sak. Kunde dock konstatera att björnen luktar på samma vis som björnblod smakar. En äcklig eftersmak som inte går att skölja bort. Dagens husmorstips blir därför: smaka inte björnblod, det är äckligt.

Ha det bäst!