:-/

Min trädgård ser ut som en öken, om man bortser från ogräset förstås. Bestämde mig för att åka in till samhället för att köpa sommarplantor. Till saken hör att det bor ca 1200 personer där och alla känner alla samt håller reda på vad alla gör eller inte gör. Nåväl, när jag väl kommer fram har både Konsum och ICA slut på plantor. Åh nej...8 mil i onödan, tänkte jag.

BÄSTA V hade dock en mängd plantor utanför sin butik så jag bestämmer mig till slut för att ringa och fråga om jag fick köpa några plantor på krita eftersom hon hade stängt. Det skulle gå bra, sa hon, så jag började välja och vraka av hjärtans lust. Då kom polisen.

Visst är det bra att de vaktar ortens sommarplantor, det kan jag tycka...men...jag kände mig väldigt kränkt när de inte trodde att jag pratat med butiksägaren. Alltså trodde de ju att jag stod och stal petunior mitt på söndagseftermiddagen och dessutom att jag ljög.

En halvtimme senare blev jag så arg att det nästan svartnade för ögonen när jag insåg att de också måste tro att jag är helt dum i huvudet. Ungefär 50 personer såg vad jag gjorde vilket innebär att alla invånare vet det. Nu tror dessutom alla att de vet att jag stulit blommor och blivit tagen av polisen.

Ha det bäst!

Sommar!

Jag sov så gott förra natten i min sommarbostad (ladugården), vaknade utsövd och kände mig inte fullt så viktfixerad som dagen innan. Bara lite. Det blir ju trots allt en dyr historia eftersom jag knappast kommer att vilja gå i gammelmormors städrock resten av sommaren. Dessutom tror jag inte att städrocken håller en sommar till, tanten är född 1891 och städrocken är ca 20 år yngre.

Igår bestämde jag mig för att högaktningsfullt strunta i städning, gräsklippning och en massa andra saker som jag måste göra och bara ägna mig åt det vackra vädret. Eftersom båten fortfarande står på torra land åkte jag ned till ångbåtsbryggan med en kaffekorg och en bok.

Jag har aldrig, så vitt jag kan minnas, badat frivilligt i Storavan men i går gjorde jag det av ren överlevnadsinstinkt och det var faktiskt så skönt att jag gjorde det ytterligare en gång. Utan att skrika och skräna. Fick sällskap av supertrevlige C ute på bryggan och vi satt där och hade kafferep tills jag började anta en cerise hudton.

Nu ska jag ta mig i kragen men också ta tag i allt som jag struntat i under grannvädersdagarna.

Ha det bäst!

P.S Inte riktigt än GP.
S, angående båtarna....Stora Vilma har trasig generator så den måste fixas först, det är Gerda 520 som jag tjatar om.  Lilla Elly måste skrapas och fernissas innan hon är sjöduglig.

Feeling fat fat fat

Jag har alltid haft ett BMI på 17-18. I tonåren var jag direkt mager. Samma sak med min hund. Han har alltid varit mager men muskulös. Det kan man då inte beskylla mig för, att vara muskulös alltså. Jag har alltid varit övertygad om att ingen av oss nånsin skulle bli tjocka. När jycken blev kastrerad fick vi ett papper med hemgångsråd där det stod att man genast skulle minska hans portioner men veterinären sa att det gäller inte Zorro för hon kunde inte tänka sig att han skulle bli fet.

Beträffande människor så har jag alltid varit fascinerad över enormt tjocka människor. Jag har undrat hur och varför de låtit det gå så långt, det är väl bara att äta mindre och nyttigt resonerade jag. Hoppas att ingen tar illa upp, jag har aldrig sett ned på överviktiga bara förundrats. Jag tänkte att jag minsann kommer att ha en tydlig gräns och jag kommer inte att överskrida den. Aldrig nånsin.

Det var då. Nu har både jag och jycken stått på kortison ett längre tag och jag är nu större än när jag var gravid. Jag har aldrig vägt så här mycket och mitt bukomfång skulle Anna Skipper att jublande sätta tänderna i, om hon gapar stort.. Jycken ser ut som ett kylskåp och jag tror att han närmar sig 40 kilo.

Jag hyser en slags hatkärlek till kortison för jag mår så mycket bättre när jag tar de men jag blir konstant hungrig. Det finns liksom ingen botten. Jag bara äter och äter hela tiden. Jag skulle ha trott att det är bara att tänka att jag har ätit tillräckligt så det är bara att sluta äta. Jag hade fel. Jag måste äta. Hela min kropp skriker efter mat, chips och i synnerhet choklad ochdet är ett sånt sug att det går helt enkelt inte att stå emot.

Här är en googlad bild på ett litet barn som får kortison. Bara så att ni får ett litet hum om hur jag ser ut nu för tiden.

Förutom att jag ser ut som en kaskelot och är smidig som en rulle golvmatta så är det också väldigt dyrt att ha gått upp så mycket i vikt. Jag har tagit fram alla mina sommarkläder och det finns inte ett shortspar jag kan ha. Kan ej heller få på min linnen och T-shirts. Kjolar och fina luftiga toppar är bara att glömma. För att inte tala om bikinin......boobsen väller ut både under armhålorna och i mitten, trosorna skär in ...ser helt enkelt ut som en knytt julskina. Fast lite dallrigare. Men gammelmormors städrock kan jag ha och det är ju bra.

Ha det bäst!

Feeling hot hot hot

Det blev varken frost eller snöstorm, snarare värmerekord. Just nu är det 28,6 grader varmt men jag är säker på att det var över 30 idag. Vid femtiden i morse beslöt jag mig för att flytta ut till min sommarbostad: fuse. Där blir det inte alls lika varmt vilket innebär att jag slipper värmeslag nattetid. Jag vill helst inte låta negativ och gnällig över värmen, jag är glad att det är över 10 grader och att löven börjat slå ut...men...det kom lite fort, väderomslaget, och jag har inte hunnit anpassa mig.

Vi har inte fått någon av båtarna i sjön ännu så jag beslöt mig för att packa in grannarna i bilen och fara på picknick på ångbåtsbryggan. Min förhoppning var att det skulle fläkta lite. Det gjorde det inte. Men utsikten var trevlig.



Sällskapet var också trevligt

Det är svårt att tro att de är 85 år fyllda alla tre. De är pigga, raska och arbetar jämt. Herrarna med skogsplantering och trädfällning. Damen skurar, räfsar, rensar ogräs och tvättar så att jag blir alldeles matt.

Nu ska jag försöka få tag i en vänlig själ med stora muskler som kan hjälpa mig att sjösätta båten.

Ha det bäst!


Vilken fantastisk dag!

Jag blev uppriktigt sagt väldigt förvånad när jag såg att det var drygt 20 grader ute, jag  har vant mig vid att det brukar vara 8 grader. Nu vågar jag hoppas att sommaren är här så följdaktligen har jag plockat undan skoteroveraller, dunjackor och powerskor. In med tunna sommarklänningar och mina älskade sommarskor. Det kanske är att utmana ödet, skulle inte förvåna mig om det blir nattfrost och snöstorm.

Förresten, nu är jag uppe i 19500 så ska ni ha chans att vinna "jubileumsutlottningen" är det bäst att ni börjar kommentera.

Ha det bäst!

Staketet och årets make-up

 Jag har sett att många bloggare lägger ut bilder på Dagens outfit och Dagens make-up. Fy så jobbigt att måsta klä på sig och smika sig varje dag, tänker jag. Jag bjuder därför på årets make-up. Titta noga för ni kommer inte att se det igen på länge.



Så var det det där med staketet. Det håller på att rasa ut på vissa ställen, på andra ställen har det helt rasat. Det är inte estetiskt tilltalande, snarare anskrämligt. Största delen av staketet har dock stått pall i över 70 år, det klarade helgens "tornado" utan minsta skråma. Jag har gått lös på det med hammare, kotfot och hovtång. Det står fortfarande kvar.

Ha det bäst!

Vårt sneda staket

Det går ett staket runt hela vår gård. Det har stått där sen den tiden då man släppte ut korna i skogen på lösdrift. Det är ett tag sen. Tidens tand har inte bara tuggat på mg utan också på staketet. Det har tagit ett tag för mig att inse det. Jag har, med en dåres envishet, hållit fast vid att det är så väldigt fint, vårt staket. Härom dagen tog jag på mig mina objektiva glasögon och så då att det faktisktser förfärligt ut. Det ser ut som ett staket som stått där sen tjugotalet och aldrig blivit renoverat.

Nu ska det bli ändring på det. Staketet ska bort. Det kommer att bli ett eländes göra, med fastvuxet fårstängsel och märlor som sitter som berg men nu SKA det bort! Nu!

Ha det bäst!

Lotteri!

 OBS! Sticky post!

Snart har jag haft tjugotusen läsare, kul! Men jag är väldigt nyfiken...Vilka är ni som läser min blogg? Varför läser ni min blogg? Hur hittade ni hit? Jag är glad för varenda en av er, det är en ego-boost att veta att någon vill läsa det jag skriver.

För att fira detta 20 000-jubileum har jag bestämt mig för att ha en liten blogcandy:

Hjärtask




För att få en lott: kommentera, du behöver inte svara på mina funderingar eller skriva en roman.

För att få två lotter: kommentera och länka blogcandyn i din blogg. Glöm inte att berätta det för mig.

När jag ser att det varit 20 000 läsare drar jag en vinnare.

Ha en fortsatt trevlig helg!

20 000

Snart har min blogg haft 20 000 besökare. 20 000! Stora bloggar har 170 000 besökare per dag men för mig är 20 000 svindlande många. Måste firas på något sätt.

Ha det bäst!

Äntligen!!!!

Igår var en förfärlig dag beträffande huvudvärken, spydde nästan en hink full. Jag började misströsta men idag är jag faktiskt helt fri från huvudvärk! Dessutom skiner solen, maken är hemma, sonen kommer idag...kan det bli så mycket bättre?

Björkarna håller på explodera av växtkraft, det är otroligt stor skillnad på bladen idag jämfört med hur stora de var häromdagen. Så skiner solen också dygnet runt. Jag var ut en sväng med jycken igår kväll, kl 23.15, då stod solen ganska högt på himlen. När jag lade mig vid ett-tiden var den på väg upp igen. Jag måste ha blinkat precis när solen gick ned och upp för det missade jag helt.

Nu ska jag ha en timmes lyx, jag ska belöna/trösta mig själv med en timmes läsning innan jag går ut och tar itu med vår eftersatta trädgård. Det som göms i snö....

Ha det bäst!